Ska vi ens vara ett team?
Vem vill inte tillhöra ett välfungerande team som når sina mål, samarbetar på ett bra sätt och som kan kommunicera med varandra och med andra utanför teamet på ett funktionellt sätt? Ett team som dessutom erbjuder en god arbetsmiljö och hög grad av psykologisk trygghet. Jag har ännu inte mött någon person, varken chef eller medarbetare, som svarat ”nej” på denna fråga.
Inför uppdrag att utveckla en arbetsgrupp till ett välfungerande team har dock jag lärt mig att skynda långsamt. Jag ställer inledningsvis några utforskande frågor till uppdragsgivaren.
Samarbete och gemensamma mål
Två grundläggande frågor är:
· Kan ni identifiera arbetsuppgifter som vinner på samarbete?
· Kan ni formulera gemensamma mål för dessa arbetsuppgifter?
Om svaret är NEJ på en av dessa frågor, eller på båda frågorna, behöver vi stanna upp redan där. Då är chanserna att utveckla ett välfungerande team inte så stora. Vad ska medarbetarna samarbeta kring?
Pseudoteam
Vi har då att göra med ett så kallat pseudoteam. En sådan arbetsgrupp kan bestå av specialister som arbetar i sitt eget spår med uppdrag och mål. Det kan även vara så att gruppmedlemmar framför allt samarbetar med andra kollegor på andra platser i landet, men behöver tillhöra en organisatorisk enhet där de bor. De behöver en chef att rapportera till, någon som har personalansvar för dem och som de kan ha utvecklings- och lönesamtal med. Ibland kan det vara så att målet är gemensamt, men arbetsgruppen kan nå detta mål utan samarbete i helgrupp. Var och en av gruppens medlemmar gör sin del, som i en stafett.
Om det är ett pseudoteam som ska utvecklas gäller det att lägga ribban på en realistisk nivå. Vad är den gemensamma nämnaren för alla som ingår i teamet? Finns det en sådan som det skulle gå att samarbeta kring? Jag arbetade en gång med ett pseudoteam som kom fram till att deras gemensamma nämnare var att de alla träffade samma typ av uppdragsgivare när de var ute på fältet. De kunde enas om ett gemensamt förhållningssätt till uppdragsgivaren som stärkte synen på nyttan av deras profession i verksamheten.
Samhörighet
En tredje, tudelad, fråga som också behöver beaktas innan ett utvecklings-arbete startar är:
Uppfattar medlemmarna i en arbetsgrupp sig själva som del av en tydligt avgränsad social enhet? Uppfattas de även av andra som en del av denna tydligt avgränsade sociala enhet?
Mer än en gång har jag träffat medlemmar i olika grupper som upplever sig tillhöra en annan grupp än den som det är tänkt ska utvecklas. Ett exempel är kommunikatören som är uthyrd av den centrala kommunikationsavdelningen för att arbeta med kommunikation på en specifik och lokal enhet. Där tillbringar kommunikatören 95% av sin tid. Var tror du att hon eller han känner som sin hemvist i organisationen, den centrala kommunikationsavdelningen eller den lokala enheten? Var är kommunikatören sannolikt mest villig att bidra till utveckling av samarbete?
Regelbunden utvärdering
Slutligen, en fråga som jag upplever ofta glöms bort eller prioriteras ner:
Kan vi regelbundet tillsammans reflektera över både våra prestationer och vårt samarbete?
Detta med att kontinuerligt utvärdera och att justera vid behov förefaller vara en utmaning för många grupper. Det går att likna vid den kunskap vi alla har om vikten av att äta vettigt och röra på oss om vi vill må bra och ha en god hälsa. Vi vet alla detta, i teorin. I praktiken har vi sällan tid, något annat kommer emellan, vi prioriterar ner det. Men vill vi, på allvar, skapa ett välfungerande team behöver vi med regelbundenhet stanna upp, utforska hur det går för oss och göra de anpassningar som kan behövas.
Så – ska ni ens vara ett team? En fråga att ställa er innan ni påbörjar ett utvecklingsarbete. En fråga med flera möjliga svar.
Hör gärna av dig om du vill tänka vidare kring detta!