Vad händer när AI gör jobbet – och vi får tid över?
Dags att plocka fram golfbagen?
AI kommer att erbjuda de flesta av oss fantastiska möjligheter att ändra våra arbetssätt. Med stor sannolikhet kan många av oss hitta genvägar och få saker utförda på en bråkdel av tiden. Kanske är det till och med så att mitt arbete inte längre behövs, för att någon har hittat en genväg som gör mina tjänster överflödiga.
Till dess att allt detta blommar ut som en sommaräng, kommer gradvisa effektiviseringar göra att flera medarbetare kan utföra samma mängd arbete på kortare tid. Det öppnar såklart möjligheten att ha golfbagen redo lite oftare. Tanken att jag kan få tid över som jag kan flytta över på mitt privata tidskonto är lockande. Denna tanke tar dock en genväg förbi alla de arbetsuppgifter som inte lika enkelt låter sig fångas i den förenklade rollbeskrivningen.
Ett utökat ansvarsområde?
Ett antal arbetsuppgifter som oftast inte finns listade i rollbeskrivningen finns underförstådda i begreppet ”anställd”. Förutom att ”utföra arbete”, förväntas vi anställda att ”följa arbetsinstruktioner och säkerhetsrutiner”, ”vara lojala” och inte minst ”samarbeta”. I en i övrigt tidsoptimerad tillvaro har dessa arbetsuppgifter ofta reducerats till sin minsta nödvändiga nivå. Tänk om vi som medarbetare framöver kan få möjlighet att sikta in oss på en högre nivå av rolltagning även för dessa uppgifter?
Att vara lojal kan i sin enklaste form betyda att bevaka sitt eget utförande av arbetet så att jag inte gynnar en konkurrent, eller att jag inte gör något medvetet fel. I en mer utvecklad form kan lojalitet innebära att säkerställa att det jag gör bidrar till långsiktigt mer hållbar lönsamhet för individ, grupp och organisation. Jag kan vara lojal genom att i högre utsträckning anpassa mitt arbete till vad jag tror skulle gynna mina kollegor, kanske till och med på angränsande avdelningar. Med lite träning kan jag och andra utbyta erfarenheter om hur vi bättre kan samarbeta, och därmed utveckla och transformera både produktion, samarbete och utvecklingsprocesser. Vi kanske rentav kan etablera samarbetsformer för hur vi tar tillvara både taktiska och strategiska behov.
Hybridarbeta för organisationens bästa
I många organisationer aktualiseras just nu frågan om hur vi anpassar oss till den ökade nivån av hybridarbete, det vill säga mixandet av arbete från arbetsplatsen och från hemmet. Vissa ser produktiviteten gå upp i vid hemarbete, och andra ser det omvända. Allt för många uttrycker att samarbetet lider av att det finns färre möjligheter att stöta på varandra av en slump i exempelvis ett fikarum. Fikasamtal och vagt relaterade samtalsämnen kan ge oss ett friare spelrum att upptäcka nya lösningar. Om flera medarbetare aktivt skulle arbeta för att optimera sin hybridmix utifrån organisationens behov, i stället för utifrån privatpersonens behov skulle fler oplanerade möten kunna ge fler oväntade samtal om lösningar på problem eller nya möjligheter för framgång. Hur detta skifte till ökad rolltagning för organisationens bäst ska gå till är förmodligen unikt för varje organisation. För att närma sig ökad rolltagning på detta sätt behöver dock frågan diskuteras, testas och uppmuntras. I den bästa av världar ser både ledning och medarbetare de potentiella vinsterna med att börja träna. Träna på rolltagning, och träna på att hybridarbeta för organisationens bästa.
Personliga vinster
När fler medarbetare ser värdet av att använda sin frigjorda tid till att gynna både sig själva och organisationen långsiktigt kommer de förhoppningsvis även inkludera den privata hälsan i denna ekvation. Många lämnar den privata hälsan åt stegmätartävlingar eller friskvårdspeng. De nytänkande däremot börjar inkludera andlig hälsa, relationell hälsa och livslångt meningsskapande i helheten av den privata hälsan. Hur förhållandet mellan privat hälsa och organisatorisk framgång kan se ut är förmodligen också unikt för varje organisation.
Möjligen låter allt detta som science fiction, eftersom det idag sällan lämnas utrymme för att bearbeta frågor mer än i sin simplaste form. Nya tider, med mer tillgänglig tid i beslutsprocesser, kan möjligen ge helt oväntade fördelar, för både den egna organisationen, kunder och kanske även för samhället i stort.
Sammanfattningsvis
Digitala tjänster har börjat frigöra tid i olika organisationer. Mer tillgänglig tid skulle därmed kunna avsättas för att utveckla både produkter och processer. Mer tillgänglig tid skulle också kunna användas för att hjälpa medarbetare att säkerställa både den egna och organisationens långsiktigt hållbara processer. Utmaningen för oss blir att våga tänka i nya banor när den utökade tiden blir tillgänglig.