Den viktiga självkännedomen

I årtusenden har människan försökt få grepp om tillvaron och skapa mening, sammanhang och logik kring sin existens. En viktig aspekt av detta sökande är lusten och förmågan att odla självkännedom. I alla kulturer har det utvecklats filosofiska tankegångar, etiska förhållningssätt och olika metoder för att komma till insikt och förstå sig själv utifrån idén att självkännedom leder till personlig mognad, ett behagligare liv och ökad medvetenhet om bredden och djupet i tillvaron.

Problem och blockeringar kan lösas upp med självkännedom

Det finns också mer konkreta orsaker till varför vi behöver odla självkännedom. Så många av de knepigheter och svårigheter som uppstår i det mellanmänskliga samspelet kan förhindras eller i alla fall lindras, om vår självkännedom är tillräckligt omfattande. Här är några exempel:

  • Många av de samlevnadsproblem och arbetsplatskonflikter som vi brottas med förvärras av att vi inte är medvetna om hur vårt tänkande och våra känslouttryck påverkar omgivningen i negativ riktning. Ofta är vi inte heller klara över varför vi tänker, känner och beter oss på vissa sätt – vi handlar ofta på impuls, ”är oss själva” i största allmänhet och reflekterar alldeles för sällan över om vi behöver förändra något i vårt beteende eller attityder för att fungera bättre i våra relationer och roller.

  • Bristande självkännedom yttrar sig också som svag förmåga att hantera olika former av stress och överbelastning, vi blir rädda och förvirrade inför många gånger ganska naturliga reaktioner, vilket i sin tur skapar en hel del dömande, skoningslösa och självkritiska kommentarer om hur vi beter oss eller borde reagera.

  • Många lever också med en enerverande känsla av allmän obegriplighet i mötet med varierande aspekter av det inre livet, gott som ont – vi förstår inte vad som pågår i kropp och själ, vi tuffar på genom vardagstillvaron och det är först i samband med livskriser av olika slag som vi tvingas stanna upp och påbörja sökandet inåt.

Resurser och kreativitet aktualiseras av självkännedom

Andra sidan av myntet är att om vi saknar självkännedom riskerar vi att förbli omedvetna om de mer positiva och livsbejakande sidorna i vår personlighet:

  • Kanske har man inom sig ledaregenskaper som om de fick komma till uttryck skulle kunna användas på ett konstruktivt sätt inom ramarna för en yrkesroll.

  • Förmågan till mänsklig närhet och påtaglig omsorg om andra människor kan ligga och slumra bakom dåligt självförtroende och en känsla av osäkerhet i sociala sammanhang.

  • Behovet av nödvändig reflektion kring livets djupare frågor om mening och mål med livet i stort ligger dolt bakom en fulltecknad och stressande agenda. Att utveckla vår inre sensibilitet för hur vi ser på tillvarons existentiella frågor ger ett bredare perspektiv på våra roller i både yrkes- och familjelivet.

Områden att undersöka

Vad behöver vi då lära oss? Vad är det som vi i längden skulle må bra av att kika närmare på och förstå på ett lite djupare plan?

  • Tankar. Det pågår ett oavbrutet flöde av tankar som strömmar genom vårt medvetande. Sköna, obehagliga, drömmar, fantasier, högst realistiska överväganden och onödigt överdramatiska farhågor, minnen, framtidsplaner – allt ryms i tankarnas värld. Att bättre förstå och bli medveten om hur tankarna samspelar med varandra, och vilka tankar som tenderar att återkomma och bilda ett mönster skapar en hälsosam distans till tankeinnehållet. Vi kan upptäcka att tankar inte är verkligheten – tankar är just tankar, tolkningar av verkligheten.

  • Känslor och sinnesstämningar. Parallellt med tankeflödet pågår känslolivet. Om tankarna pågår inne i huvudet, så flödar känslorna mer eller mindre starkt genom kroppen. Men var i kroppen finns känslan – i magen? I knäsvaga ben? I nacken och hjässan? Bröstet? Och vad är relationen mellan obehagliga tankebilder och grumliga sinnesstämningar? Och vad är det som händer när vi med intellektet fullt ut förstår att vi blivit illa behandlade men känner ”ingenting”? Att bli mer medveten om känslolivet och dess yttringar i olika situationer kan lära oss mycket om oss själva - för det är en sådan väsentlig aspekt av vad det innebär att vara människa.

  • Beteendemönster och kommunikationsstil. Till skillnad från tankarna och känslorna som pågår inom oss, kan vi se och höra våra egna och andras beteenden. Våra karaktäristiska sätt att agera och re-agera uppstår i ett samspel med omgivningen där individuella handlingsmönster och vårt sätt att formulera oss antingen befinner sig i harmoni med nuet eller skapar friktion och frågetecken. Förutom att på egen hand reflektera över hur man påverkar omgivningen i positiv och negativ bemärkelse, är det guld värt att skapa forum där vi tillsammans undersöker hur väl vi förstår varandra och var missförstånden gnager – inte minst på arbetsplatsen och i familjelivet.

Vägar till självkännedom

Hur ska vi då göra? Att förändra sig själv kan tyckas vara ett hopplöst företag, många upplever sig så insyltade i självdestruktiva beteendemönster och tankevurpor att mognadsprocessen kommer av sig innan den ens börjat. Och växande självkännedom är ingen quick-fix: den tar sin tid, tålamodet prövas. Men det finns några tillvägagångssätt som egentligen är ganska enkla och okomplicerade i sig men som vi ofta känner motstånd inför:

  • Ersätt inflammerad diskussion med saklig dialog. Det är nog både ofrånkomligt och nödvändigt att samtalen om hur vi beter oss i förhållande till varandra måste ta sin början i ganska agiterade sinnestillstånd, osäkerhet och kanske misstänksamhet. Särskilt om det handlar om dold eller öppen konflikt. Men förr eller senare måste parterna landa i en gemensam och hyggligt neutral eftertanke kring sina beteenden, hur man påverkar varandra, vilken sorts tankar och känslor som spökar, och sist men inte minst: vilka beteende- och attitydförändringar man behöver bjuda varandra på för att samarbetet på jobbet eller samvaron i familjen ska fungera bättre.

  • Skäms inte för att be om hjälp. Ibland har vi det svårt att på egen hand räta ut frågetecknen kring oss själva. Det kan gälla på individplanet, i arbetsgruppen, i familjen. För att öka den nödvändiga självkännedomen kan vi behöva stöd utifrån, en neutral, opåverkad person som bland annat kan fungera som ”bollplank”; en lyhörd familjeterapeut, en klok och livserfaren släkting, en organisationspsykolog med de rätta verktygen, en djup och nära vän som kan konsten att lyssna respektfullt. Det är så onödigt att till varje pris försöka klara sig själv när vi är omgivna av så mycket mänsklig kompetens.

  • Samtalsterapi. Detta är i vår kulturkrets kanske den mest klassiska metoden för att fördjupa vår självkännedom, lindra våra bekymmer och mogna som människa. Vare sig det är individuell terapi eller gruppterapi så kan regelbundna samtal som söker förståelse för varför vi exempelvis blir rädda för djupare relationer ge oerhört mycket till den som vågar sig in i den formen av självkännedomsprocess. Även att inte fundera så mycket på orsaker utan snarare granska hur vårt tänkande och våra outtalade värderingar skapar oro och obehag kan bidra med mycket värdefulla perspektiv på vårt sätt att handskas med tillvaron. Sist men inte minst kan dolda förmågor och resurser komma i dagen genom systematiska och regelbundna terapisessioner, vilket i sin tur vidgar synen på livet och möjliggör personlig mognad.

  • Meditativa övningar och återhämtning. Meditation, Mindfulness och yoga är på modet sedan flera år. Även om en del metoder beskrivs i väl optimistiska termer, så kan vissa Mindfulnessövningar, meditation och Yoga sätta igång en existentiell självkännedomsprocess hos den som förmår vara regelbunden och uthållig.

  • Även återkommande vistelser i naturen eller att dagligen finna en stunds enskild vila i skönaste fåtöljen, kan stimulera tankarna att söka sig inåt mot en mer substansfylld reflektion över sig själv och ens beteenden. En bra balans mellan vila och aktivitet, mellan återhämtning och ansträngning, lägger grunden för en livsstil och vardagstillvaro som inte hämmar, utan snarare ger näring åt den nödvändiga självkännedomsprocessen.

Den personliga mognaden kan pågå under hela livet. Vi ställs hela tiden inför nyskapande eller omskakande situationer. Har vi siktet inställt på att förstå oss själva och vår omvärld på ett mer djupgående plan blir livet enklare att leva, trots dess motsägelsefullhet och utmaningar.Så passa på nu under sommaren och semestern att skapa utrymme för vila och eftertanke – i hängmattan, i skogen, på stranden…

Vill du veta mer om självkännedomens betydelse?
Här är några tips från oss:

Ta din roll på jobbet! (Anna-Lena och Paul Sundlin)

Jaget och Jobbet – att navigera i det moderna arbetslivet  (Anna-Lena och Paul Sundlin)

Tystnadens terapi (Paul Sundlin, E-bok)

Jaget, Jobbet och Livet (poddcast; Anna-Lena och Paul Sndlin)     

Föregående
Föregående

Hur skapar vi hållbara organisationer?

Nästa
Nästa

Languishing - att ”tyna” - en effekt av COVID-19 pandemin?