Languishing - att ”tyna” - en effekt av COVID-19 pandemin?

Trots att ljuset i tunneln är skönjbart nu kan det vara svårt att känna energi och kraft inför livet efter vaccinationen. Det dryga året av begränsningar i socialt umgänge och den ovisshet vi alla har levt med kan ha försatt många av oss i ett tillstånd av låg energi som inom forskarvärlden benämns languishing. Låt oss använda ordet tynande på svenska. Uttrycket har sitt ursprung i det latinska ordet ”languere” som betyder att vara svag. Adam Grant, professor i Management och  Psykologi vid University of Pennsylvania, beskriver languishing som en känsla av tomhet, att man befinner sig i ett ihåligt skal där ingenting är riktigt roligt. Men det är inte heller helt outhärdligt utan livet snurrar på, litet ”blaha blaha” liksom. Många av oss kan känna igen sig i denna beskrivning av stagnation.

Corey Keyes, en amerikansk sociolog och psykolog, menar att en människas mentala hälsa kan spänna från djup depression till ett blomstrande välmående, eller på engelska flourishing, där languishing hamnar någonstans mitt på skalan. Keyes beskriver languishing som att man väldigt sällan upplever en känsla av välmående och de positiva funktioner som den känslan för med sig. Man fungerar inte i sin fulla kapacitet utan går på lågvarv, utan att för den skull visa symptom på psykisk ohälsa.

Faran med languishing är att tillståndet kommer krypande och du märker inte riktigt hur din energi och kraft sakta tynar bort - vilket innebär att du inte heller söker hjälp eller själv försöker hitta verktyg för att generera energi. Keyes forskningsresultat visar på ökad risk för depression för individer i detta tillstånd. Oavsett om man själv känner igen sig i ”tynandet”, så kan det vara hjälpsamt att sätta ord på känslan för att få en förståelse för och lättare kunna hjälpa andra i ens omgivning som kanske beskriver sin tillvaro som stagnerad och tom. När någon frågar hur vi mår skulle vi till exempel kunna svara ”litet tynande, tack” i stället för det vedertagna ”det är bra, tack”.

Vad kan man kan göra för att undvika languishing?

Grant ger oss några tips. Han beskriver tillståndet att hamna i flow som ett bra motgift till tynande. Flow uppstår när vi blir absorberade av ett meningsfullt projekt eller utmaning där vi tappar tid och rum. Kanske har en del hittat flow i ett renoveringsprojekt hemma under senaste året? Det är dock svårt att hitta flow när ens uppmärksamhet blir störd.

Du behöver därför försöka att ge dig själv ostörd tid. Pandemin har förutom mail, sms, telefonsamtal och digitala möten lagt till det störningsmoment som det innebär att vara flera som jobbar och studerar från hemmakontoret, och kanske dessutom barn som är hemma vid minsta symptom från skola och förskola. Till skillnad från en dator som kan processa flera saker parallellt, är det näst intill omöjligt för oss människor att göra flera saker samtidigt. Vi behöver möjlighet att ostört koncentrera oss på en uppgift i taget för ett effektivt fungerande.Vidare sätter Grant fingret på vikten av att sätta upp små och hanterbara mål. Mål som utmanar oss, men som är genomförbara dagligen och ger oss en känsla av vinst och ny energi. Det kan röra sig om ett intressant samtal eller ett avklarat moment i ett spännande projekt.

Tynande typiskt i landet lagom?

En tanke som dyker upp är om vi svenskar i ”landet lagom” är bättre rustade än andra att möta detta tillstånd av tynande?  Vi kanske inte förväntar oss ett fullständigt blomstrande tillstånd utan har bättre verktyg och är mer vana vid att hantera det moderata tillstånd som tynande innebär? Eller är vi kanske så skolade i realistiska förväntningar att vi står ut med tynandet längre?Det må vara hur det vill med den saken, vi bör ändå ta vårt tynande på allvar och försöka motverka det. Stå inte ut med att du aldrig får dansa på fest, dansa hemma! Stå inte ut med att sitta risigt och höra dåligt, skaffa en bättre stol och externa högtalare och kolla om din arbetsgivare kan betala! Stå inte ut med att tillbringa dagarna i möten ”kant i kant” bara för att det är möjligt digitalt, utan schemalägg med omställningstid mellan möten, för det behöver vi! 

Referenser

Gillespie, C. (April 2021). the COVID-19 Pandemic Continues - Here's What That Means. Health.Grant, A. (den 19 April 2021).

There's a name for the Blah Your'e feeling: It's Called Languishing. The New York Times, s. 2.Keyes, C. L. (Juni 2002).

The Mental Health Continuum: From Languishing to Flourishing in Life. Journal of Health and Social Behavior, 43, ss. 207-222. 

Föregående
Föregående

Den viktiga självkännedomen

Nästa
Nästa

Att leda på länk – ett riskprojekt