Hur skapar vi hållbara organisationer?

Hållbarhet är ett begrepp som är högaktuellt inom många olika områden. Vi har tidigare i ett blogginlägg diskuterat vad som kännetecknar ett hållbart ledarskap. I denna blogg fokuserar vi på hållbarhet i organisationer som helhet, det vill säga de förutsättningar som krävs för hållbarhet och som ledningen gemensamt behöver ta ansvar för.

Alla kan nog hålla med om att vi vill ha organisationer där arbetsmiljön, såväl den fysiska som den psykiska, är hälsosam över tid. Historiskt har arbetslivsforskningen främst fokuserat på riskfaktorer och hur dessa kan begränsas eller undvikas. Men det finns mycket att vinna på att även förstärka det som är friskt och fungerar, att titta på så kallade friskfaktorer. Friskfaktorer kan beskrivas som ”förhållanden som påverkar arbetsmiljön på så sätt att den främjar hälsa och bidrar till att arbetstagare vidmakthåller sin hälsa och kan arbeta och uppfylla sina och arbetets mål över tid.”

Forskningsläget rörande hållbara organisationer

År 2018 fick Arbetsmiljöverket och Myndigheten för arbetsmiljökunskap i uppdrag av regeringen att granska den forskning som finns kring friskfaktorer på organisatorisk nivå. Friskfaktorer som alltså har det gemensamt att de fokuserar på vad organisationen i sin helhet kan göra, inte den enskilda individen. Det innebär i praktiken att det handlar om förutsättningar som genereras genom strategier, styrning och ledning på central nivå. Uppdragets syfte var att se om det gick att urskilja några övergripande teman kring vad som främjar hälsa på arbetet och leder till långsiktigt hållbara organisationer.I februari 2021 levererade myndigheterna sin rapport. Det konstateras inledningsvis att uttömmande forskning inom området än så länge saknas och att det är viktigt att fortsätta arbetet med att ta fram och specificera friskfaktorer på organisatorisk nivå som är mätbara över tid och som synliggör eventuella skillnader mellan olika sektorer, branscher och yrken samt mellan kvinnor och män.Rapporten identifierar ändå några övergripande teman som ses som viktiga friskfaktorer på organisatorisk nivå. Det handlar om att skapa goda förutsättningar för:

  • Ledarskap

  • Utvecklingsmöjligheter och lärande

  • Delaktighet och kommunikation

  • Arbete med mål och värdegrund

  • Strategiskt arbetsmiljöarbete och arbete med hälsoläge och sjukfrånvaro

Vad kan vi göra för att skapa hållbarhet i vår organisation?

Vill vi skapa hållbara organisationer behöver vi på central nivå, vanligen i den högsta verksamhets-ansvariga ledningen, säkerställa att det i organisationer finns goda förutsättningar för ovan nämnda områden. Vad kan detta innebära i praktiken?

Goda förutsättningar för ledarskap skapas genom att organisationen säkerställer att det finns en väl förankrad tanke med vad ledarskapet ska innebära på alla nivåer. I praktiken kan detta innebära att chefer har utrymme och möjlighet att vara tillgängliga, som kan stötta medarbetare med prioriteringar och har ett rimligt antal medarbetare underställda sig.

Goda förutsättningar för utvecklingsmöjligheter och lärande möjliggörs genom tydliga personal- och kompetensutvecklingsstrategier som kommunicerar att det finns möjlighet att utvecklas i organisationen. Byte av arbetsuppgifter uppmuntras och individuella önskemål om utbildning tillgodoses. Organisationen har utvecklade processer för lärande mellan arbetstagare och på organisatorisk nivå, exempelvis i form av utvärdering och reflektion.

Goda förutsättningar för delaktighet och kommunikation grundas på att det i organisationen ses som önskvärt att medarbetarna ges möjlighet att vara med och påverka organisationen inom relevanta områden. Det kan handla om formaliserade forum för att framföra idéer och kritik som exempelvis arbetsplatsträffar, men även möjlighet till mer informella vägar som genom en ”öppen dörr”-filosofi. Kommunikationskanaler, såväl skriftliga som muntliga, når ut till alla i organisationen, dialog uppmuntras och förändringsprocesser diskuteras öppet.

Goda förutsättningar för arbete med mål och värdegrund uppnås genom att organisationens mål är Specifika, Mätbara, Accepterade, Realistiska och Tidsbundna. Det är detta som brukar kallas SMARTA mål. Målen harmoniserar dessutom med organisationens värdegrund som präglas av tydlighet när det gäller exempelvis roller, ansvarsfördelning och organisatorisk rättvisa.

Goda förutsättningar för arbetet med arbetsmiljö, hälsoläge och sjukfrånvaro kännetecknas av en tydlig struktur i organisationen för hur det systematiska arbetsmiljöarbetet ska bedrivas. Det finns god kännedom om såväl medarbetarnas reella sjukfrånvaro som strategier för att främja dessas hälsa och tillgång till stödfunktioner i form av HR.Allt detta kan kanske ses som självklarheter att arbeta med i många större organisationer, men det kan vara mer av en utmaning för såväl nya som mindre och medelstora organisationer. Du som läser detta inlägg kanske inte själv ingår i en ledningsgrupp med mandat i övergripande frågor. Likväl kan du föra in dessa viktiga ämnen på agendan genom att ta dialog med högre chefer och genom att verka där du själv har möjlighet att påverka, som i din egen arbetsgrupp.

Hållbarhet och det ”nya normala” arbetslivet

Hösten 2021 är här och oavsett om vi kommer att få uppleva en fjärde våg av Covid-19 eller ej, så är de flesta överens om att vi på väg in i ett nytt normalläge på våra arbetsplatser. Det kommer troligen att bli annorlunda för många av oss, jämfört med hur det var tidigare, med delvis fortsatt hemarbete och digitala möten. De teman som vi tagit upp ovan kommer troligen nu att vara av extra stor betydelse för att skapa och bibehålla goda förutsättningar för långsiktig hållbarhet, på såväl organisatorisk som individuell nivå.

Fortsatt nyfiken på hur ni kan skapa en hållbar organisation?

Hör gärna av dig till oss på Sandahl Partners! Vi organisationspsykologer har lång erfarenhet av att tillsammans med ledare utveckla hållbara, mänskliga system.

Referenser:

Arbetsmiljöverket och Myndigheten för arbetsmiljökunskap. (2021). Friskfaktorer som kan mätas och följas över tiden. Rapport 2021:2 / Rapport 2021:1.

Myndigheten för arbetsmiljökunskap. (2020). Faktorer som skapar friska och välmående arbetsplatser. Rapport Kunskapssammanställning 2020:2.

Myndigheten för arbetsmiljökunskap. (2020). Psykosocial arbetsmiljö: hälsa och välbefinnande. Rapport Kunskapssammanställning 2020:5.

ISM. (2018). Hälsa på arbetsplatsen. En sammanställning av kunskap och metoder. ISM-rapport nr 21.

Föregående
Föregående

Knöliga processer ger bättre beslut

Nästa
Nästa

Den viktiga självkännedomen