Framgångsrik digitalisering - en fråga om ledarskap

Digitalisering handlar om ett nära innovativt samspel mellan verksamheten, dess kunder och teknik. Digitalisering omfattar bland annat automatiserade informationsutbyten, effektivare administration och kommunikation, robotar, smarta saker, bearbetning av stora datamängder och lättanvända tekniska verktyg. Läs mer i denna blogg. Resan från IT som något separat i verksamheten till digitalisering som en integrerad del i själva kvalitets- och verksamhetsutvecklingen ställer krav på organisationen och dess ledning. Hur möter svenska organisationer digitaliseringen på detta område?

Man kan lite förenklat se tre olika förhållningssätt:

Det reaktiva, där ledningen är passiv, digitaliseringsarbetet utförs med tekniken i fokus och utan verksamhetsövergripande förankring.

Det responsiva som saknar övergripande vision och styrning men där det finns en nyfiken högsta ledning som bygger förändringsförmåga.

Det proaktiva, med aktiv högsta ledning som pekar ut tydlig riktning och stödjer och följer upp. Här har man ställt om organisationen och utgår från kundens behov och fokus.

Genomgående visar sig den allra högsta ledningens inställning, prioritering, styrning och stöd vara avgörande tillsammans med ett fokus på helheten och effekten för kunden, inte på delarna och kostnaderna. Dessa komponenter är viktiga för att kunna leda organisationer i en föränderlig värld men också för att kunna leda utvecklingen av en IT-arkitektur och digitalisering som möter både framtiden och människan i organisationen och utanför på ett anpassligt sätt.

Modern organisationsutveckling är så sammanvävd med digitalisering att så väl hur man bygger arkitekturen för IT, som språket för detsamma kommit att i mångt och mycket likna det som vi använder när vi utvecklar människorna i organisationen. I IT-arkitektursammanhang försöker man tillsammans med verksamheten förutse framtida behov och önskningar för att sedan bygga en IT-infrastruktur, ett informationsöverföringsvägnät, som kommer att fungera på många års sikt. Sådana ”vägnät” behöver ha en inbyggd flexibilitet och tåla att man inte alltid träffar de mål man trodde sig se vid planeringen.  Man talar här om en förlåtande IT-arkitektur, ett IT-vägnät som kan anpassa sig till nya förutsättningar, behov och ny teknik.

Att använda begreppet förlåtande i den meningen att man klarar att förändras när det blir på ett annat sätt än vi ursprungligen givet befintliga information förutsåg, är intressant. Är det inte så vi många gånger hamnar även med den mänskliga sidan av organisationen - lite vid sidan om målet?

Vi behöver bygga mänskliga system som är öppna för data från omvärlden och som kan förändra sig givet nya förutsättningar. System som i den meningen är förlåtande. Funktionell informationsöverföring och -användning är central i både digitala och mänskliga system. Tydlig, klar och specifik information i motsats till brusig, tvetydig och diffus underlättar i båda sortens system. Läs mer i denna blogg. Det är människan, och ytterst ledningen, som är ansvarig för att fokus i arbetet är gemensamma mänskliga värden och att digitaliseringen blir medlet och inte målet.

Källor

Förutsättningar för digital utveckling i kommuner, landsting och regioner, SKL, 2017

Den digitala omställningen i kommunsverige, Finansdepartementet, 2017

Att leda förändring i offentlig verksamhet, Ekonomistyrningsverket, 2017

Benjamin, B., Yeager, A., & Simon, A. (2015) Klar kommunikation – SAVI. Lund: Studentlitterattur