”Här får man tåla en tuff jargong” – eller inte?
När människor ska göra saker tillsammans är det helt naturligt att det ibland kommer att uppstå missämja, konflikter och skav. Det gäller på arbetsplatser lika väl som i andra sammanhang. Allt annat vore faktiskt väldigt märkligt, med tanke på hur olika vi människor är och hur litet många av oss vet om oss själva och hur och varför vi reagerar på andra människor ibland.
Men det finns några ganska enkla tumregler som vi alla kan försöka följa, och som potentiellt kan ha väldigt stor påverkan både på hur trevligt vi har på jobbet, och hur effektiva vi blir tillsammans. Ett vänligt och respektfullt bemötande och en ”snälltolkning” av andras beteende räcker ofta ganska långt.
En som ägnat sig åt att fördjupa sig i just ”trevlighet” är den amerikanska forskaren Christine Porath, som bland annat skrivit boken "Mastering Civility: A Manifesto for the Workplace". Hon menar att otrevligt bemötande på arbetsplatsen har ökat dramatiskt under de senaste årtiondena. Detta kan förklaras av faktorer som ökad stress, kulturkrockar, generationsskillnader, ny teknologi och distansarbete – något som inte bara präglar USA utan hela västvärlden.
Konsekvenser av otrevligt bemötande på arbetsplatsen
När människor känner sig otrevligt bemötta på arbetsplatsen kan det få allvarliga konsekvenser, inte bara för den enskilda människan utan även för organisationen. Enligt Christine Porath:s forskning reagerar personer som upplever otrevligt bemötande bland annat såhär:
50 % minskar medvetet sin arbetsinsats, både i tid och kvalitet. Det kan innebära att man slutar att hjälpa varandra, undviker att diskutera problem och att dela med sig av viktig information.
80 % ägnar en hel del arbetstid åt att oroa sig och undvika den som varit otrevlig.
80 % rapporterar att deras lojalitet gentemot organisationen påverkas negativt.
25 % medger att de låter sin frustration gå ut över kunder eller patienter.
Det är viktigt att betona att de beteenden Porath har undersökt inte är allvarligare kränkningar eller mobbning, utan vardagliga otrevligheter som nedlåtande tonfall, bristande tacksamhet, avsaknad av uppskattning för andras arbetsinsats och brist på artighet i kommunikationen på arbetsplatsen.
Betydelsen av vänlighet och respekt
Forskning visar tydligt att vänlighet och respekt har en stark inverkan på såväl arbetsmiljö som prestationer på arbetsplatsen. Att vara vänlig och respektfull gentemot sina kollegor och medarbetare bidrar till att skapa en positiv arbetskultur där människor känner sig trygga, motiverade och uppskattade. Här är tre viktiga aspekter som vi alla kan tänka på i vardagen:
Visa värme och omtanke. Att le mot människor har exempelvis en betydande effekt. Det tar bara några millisekunder för oss att uppfatta om en person utstrålar värme eller kyla, och det påverkar vår inställning till den personen, och vår benägenhet att vilja samarbeta.
Att vara generös. Att dela med sig av kunskap, verktyg, nätverk och tid bidrar till att skapa en atmosfär av samarbete och gemensamt ansvarstagande. Att vara generös med att ge erkännande är en annan viktig handling som alla kan göra – ”ära den som äras bör” som man sa förr.
Att säga tack. En enkel men mycket kraftfull handling. Ett äkta, ödmjukt och vanligt tack kan ha en stor inverkan på människors vilja att hjälpa och samarbeta. Studier visar att vår vilja att hjälpa andra fördubblas om vi nyligen har fått ett tack för vårt bidrag, även om det kom från någon annan än den som ber om hjälp.
Ledarskapets roll i att främja vänlighet och respekt
Även om vi alla behöver bidra till en god och positiv kultur, har ledaren förstås ett stort ansvar för att skapa förutsättningar och främja vänlighet och respekt på arbetsplatsen. Här är några goda råd till dig som är ledare:
Modellera gott beteende: Numera vet nog de flesta att människor ”gör som vi gör, inte som vi säger”. En ledare som är vänlig och respektfull gentemot sina medarbetare blir en förebild som kan inspirera andra att följa deras exempel.
Skapa gruppnormer: Ledare bör sätta tydliga förväntningar och normer för beteende på arbetsplatsen, exempelvis genom att uppmuntra till vänligt och respektfullt bemötande. Lika viktigt är förstås att tydligt visa att otrevligt beteende inte är ok.
Belöna positivt beteende: Uppmärksamma och belöna vänligt och respektfullt beteende. Det kan vara genom att ge beröm, utmärkelser eller andra incitament som uppmuntrar önskat beteende.
Rekrytera för vänlighet: Vid rekrytering bör man sträva efter att attrahera och anställa personer som är vänliga och respektfulla, som inte bara är duktiga yrkesmänniskor utan också konstruktiva medarbetare och kollegor.
Lär och utbilda: Lägg resurser på utbildningar och workshops för att främja medvetenhet om vänlighet och respekt på arbetsplatsen. På så vis får medarbetare verktyg och kunskap som kan bidra till att bygga nya positiva normer.
Slutsats
Att vara vänlig och respektfull är inte bara en tom artighet eller trevlig gest, utan det har en betydande inverkan på arbetsmiljön och prestationerna på arbetsplatsen. Så gör ditt bästa, även om du har en dålig dag – faktum är att vi själva också blir gladare av att vara snälla!
Referenser:
https://hbr.org/2013/01/the-price-of-incivility
https://hbr.org/2017/01/how-rudeness-stops-people-from-working-together