Vad är självkännedom – egentligen?

Det händer att jag träffar på chefer som säger att de har gått så många chefskurser och inte behöver fylla på med mer kunskap. Det må så vara när det handlar om kunskaper kring arbetsrätt, arbetsmiljö med mera. Men när det gäller självkännedom som ledare är det min övertygelse att du aldrig blir klar! Verksamheten och omvärlden förändras ständig, så även du som ledare. Det gäller därför att förbli nyfiket utforskande om dig själv i din roll som ledare.  

Om du är ledare i en organisation förväntas du inte minst kunna leda dig själv, för att kunna leda verksamhet och medarbetare. Det känns självklart - du börjar med dig själv och din egen roll. För att kunna leda dig själv behöver du veta så mycket som möjligt om vad som är dina styrkor och vad som kan utvecklas i ditt självledarskap. Du behöver ha en god självkännedom.

Självkännedom är ett begrepp som får mycket uppmärksamhet just nu. Inte minst för att det är något som krävs av såväl ledare som medarbetare i tilllitsbaserade organisationer. Forskning visar att om vi har en bättre kännedom om oss själva får vi bättre självförtroende, skapar starkare relationer till andra och kommunicerar mer konstruktivt och funktionellt.

Intern och extern självkännedom

Vad är då självkännedom om vi konkretiserar begreppet? Det har under många år funnits ett stort antal definitioner att välja mellan. Den amerikanska organisationspsykologen och forskaren Tasha Eurich undersökte tillsammans med sin forskargrupp vad självkännedom egentligen är, i praktiken, genom att gå igenom närmare 800 forskningsstudier kring självkännedom och dessutom genomföra egna studier i ämnet.

Forskarna fann att det existerar två kategorier av självkännedom: intern och extern. Den interna självkännedomen handlar om hur vi ser på oss själva. Vilka värderingar har vi? Vad är våra drivkrafter? Hur påverkar vi andra? Vilka tankar, känslor och beteenden uppvisar vi? Vad är våra styrkor och utvecklingsområden? De fann, föga förvånande, en stark korrelation mellan intern självkännedom och hög grad av tillfredställelse med arbetet och livet i stort. Stress, depression och ångest lyste med sin frånvaro.

Den externa självkännedomen fokuserar på hur väl vi förstår hur andra människor uppfattar oss när det kommer till samma faktorer som ovan. En hög grad av extern självkännedom underlättar för ledare att visa empati och kunna sätta sig in i andras perspektiv.  

Finns det ett samband mellan den interna och den externa självkännedomen? Kan det vara så att en hög grad av intern självkännedom med automatik indikerar även en hög grad av extern självkännedom? Forskarna fann inte ett sådant samband, utan identifierade i stället fyra olika typer:  

Som ovanstående sammanställning visar är det önskvärt att ledare strävar efter att arbeta med såväl sin interna som sin externa självkännedom. Du som är ledare behöver fortsätta din strävan att förstå dig själv mer på djupet och samtidigt efterfråga feedback från medarbetare, kollegor, chefer och andra intressenter om hur du och ditt agerande uppfattas i praktiken. 

Källa:

What Self-Awareness Really is (and How to Cultivate It) av Tasha Eufron. Harvard Business Review.

 

Föregående
Föregående

Hur du får nyårslöftet att hålla

Nästa
Nästa

Varför vi inte använder DISC – fast det är så bra