Förändring är ett virus
Vill du förändra något? Läs vidare.
Du har gjort det så många gånger, ända sen den dagen du föddes: förändrats. Idag är det många som påstår att förändring är det nya konstanta. Jag tror de har rätt. Men man kan också betrakta förändring som ett slags virus.
För vad händer med kroppen när den blir utsatt för virus? Den vill kämpa emot. Den bygger upp ett försvar. Med all sin kraft mobiliserar den sina resurser för att bygga vita blodkroppar och rusta immunförsvaret. Kroppen bygger upp en immunitet.
På det här sättet kan förändring liknas vid ett virus, ett hot som kommer utifrån och riskerar att rubba vår värdefulla balans och därmed måste motarbetas.
Att vilja eller kunna förändring
Vi fullkomligt översvämmas idag av litteratur, filmer och analyser av hur vi borde leva, vad vi borde göra och hur vi kan uppnå bästa resultat. Mycket av informationen är bra, riktig, relevant. Problemet är inte det. Problemet är att gapet mellan insikt och aktion är avgrundsstort, att vilja och att kunna. Forskning har visat att t.o.m. när det är en fråga om liv och död så gör inte de allra flesta människor de nödvändiga förändringarna. Trots att motivationen är så stor den kan bli. Känner du igen dig? Du är inte ensam. Detta är ett konstaterat psykologiskt fenomen: människors inbyggda oförmåga att förändra sig.
Framgångsrikt ledarskap på 2020-talet
Två forskare från Harvard som studerat detta närmare är Lisa Lahey och Robert Kegan. De menar att vattendelaren för framgångsrikt ledarskap under det kommande decenniet är förmågan att utveckla dig själv, ditt folk och dina team. När de pratar om utveckling menar de inte ytlig förändring i linje med att tillföra ett nytt program till datorn eller lägga in nya filer, utan de menar utveckling som i att uppgradera hela operativsystemet, från 2.0 till 3.0. För det krävs transformation.
Den kända utvecklingspsykologen Jean Piaget myntade i början av seklet begreppen ”assimilation” och ”ackommodation”, där det förstnämnda beskriver hur vi passar in ny kunskap i våra redan etablerade tankemönster medan det senare beskriver hur den nya informationen inte kan passas in i det redan kända, utan där vi behöver förändra själva mönstren för att kunna ta till oss den nya informationen. I dag sker utveckling och förändring så snabbt i vår omvärld att vi behöver ha en förmåga att snabbt kunna ackommodera för att kunna navigera framgångsrikt i vår livssfär. Att ackommodera är att uppgradera vårt operativsystem för att vårt existerande inte längre klarar av föreliggande utmaningar och behov.
Att göra den beskrivna transformationen är alltså det som kommer avgöra huruvida du kommer bli en framgångsrik ledare i vår tid. ”Men jag är ju ingen ledare”, kanske några av er som läser det här tänker. Det är du visst skulle jag vilja hävda. De allra flesta människor leder i något av alla de sammanhang de befinner sig i. Föräldrar i familjesystemet, lärare i skolan, tränare i ungdomslaget, festarrangören på jobbet, släktens samordnare av familjesammankomsterna, organisatören av teamsmötet, och så vidare….
Du kan alltså vara behjälpt av att fundera på hur du kan behöva uppgradera ditt operativsystem för att på bästa sätt navigera och leda i vår tid. När du kommit på att du behöver en uppgradering och kanske till och med varför och faktiskt vill uppgradera återstår bara utmaningen med att överkomma hindren för att kunna uppgradera det och utvecklas i grunden. Om du är intresserad av att uppgradera ditt operativsystem så kan jag rekommendera en utmärkt bok av en svensk psykolog, Kristina Elfhag som heter Livsutvecklingens psykologi. Att läsa och nå ökad förståelse är en bra början, hur man faktiskt gör för att kunna uppgradera, det får nästa blogg handla om.