Livskompass för hybridarbetare

Allt fler organisationer brottas med frågor som rör hybridarbete. Hur stort ansvar kan och bör vi ge till individen för att själv besluta om vad som är en rimlig arbetsbelastning? Hur mycket ansvar kan vi lämna till individen att själv bedöma om sitt eget arbetes prioritet i relation till avdelningens eller bolagets mål? Hur ofta orkar en medarbetare jobba självständigt på ett projekt som i ett senare skede riskerar att prioriteras ned?

Alla dessa frågor berör individens möjligheter till självledarskap, och individens möjligheter att se sin del i ett större sammanhang.

Livskompassen

Jag önskar flytta blicken till nutidsmänniskans förmåga att orientera sig i det större sammanhanget, det jag skulle kalla personens liv, eller livssituation. En ökad förmåga att ta sin roll i det större sammanhanget livet, ger oss större möjligheter att också ta ett ökat självledarskap i sammanhanget jobbet. Till vår hjälp hämtar jag då ett koncept ur det som kallas den tredje vågens beteendeterapi. Den kallas för tredje vågen därför att den fokuserar på vårt förhållningssätt till tankar och känslor, snarare än tankarna och känslornas faktiska innehåll, som vi studerar mycket och noga inom första och andra vågens beteendeterapi. Konceptet kallas Livskompassen och är hämtat från Steven Hayes teorier i Acceptance and Commitment Therapy, ACT. Poängen med att göra en livskompass är att bli medveten om vad jag själv tycker är viktigt så att jag i högre grad kan leva mitt liv i enlighet med dessa övertygelser. På köpet får vi också en ökad grad av meningsfullhet i det vi gör, vilket Self Determination Theory, har visat är den största källan till inre motivation vi kan uppbringa.

Livskompassen innehåller fyra fokusområden, Relation/Vänskap, Arbete/Utbildning, Personlig utveckling/Hälsa och Fritid. Uppgiften är att notera hur du själv skulle vilja leva, vara och fungera inom dessa fyra områden. När du har landat i dina egna ställningstaganden kan du markera i en graf hur nära du just nu står dina egna önskningar inom dessa områden, och då få en fingervisning om var du ska lägga ditt krut för att leva mer i enlighet med dina egna värden.

De flesta jag talar med om deras övertygelser och åsikter om livets mål och riktning, upplever att det är svårt att hitta rätt formuleringar eller att bestämma sig för vad man egentligen vill göra eller prioritera. Prata gärna med vänner eller nära och kära om hur de skulle formulera sig för att få hjälp att hitta till en variant som du själv är nöjd med. Räkna också med att både kollegor och chefer har lika svårt att få till detta. Att forma sin egen kompass för att hamna rätt i livet är ett livslångt lärande.

Självledarskap är ett delat ansvar

I detta arbete finns det inte några rätta svar eller färdiga koncept. Du behöver själv identifiera vad just du tycker är viktigt. Om blotta tanken på detta skrämmer dig kan det vara en signal om att självledarskap är ett område i ditt liv som behöver mer fokus. Kanske är det så skrämmande att du helst lägger denna text åt sidan och glömmer hela saken. Om du fortfarande har läst hit, men känner lika starkt motstånd, är det troligt att du trivs bäst i en organisation som inte ställer så höga krav på självledarskap. Prata gärna med din chef om att du uppskattar dennes guidning och uppmuntran. Berätta att du uppskattar chefens ansvarstagande sätt och vänliga styrning i arbetslivet. De flesta chefer får alldeles för lite uppmuntran för det ansvar för andras självledarskap som de tar på sig i den stund de tackar ja till att vara chef.

Vi behöver hjälpas åt för att vi alla ska orka hantera den mängd beslut och ledarskapsutmaningar som hela tiden ligger över oss i våra arbetssammanhang. Om du är så lyckligt lottad att du har en chef som klokt varierar sitt ledarskap så att hen ger stort ansvar och utrymme för självledarskap när du visar tecken på att orka och när du förmår se helheter, och lägre grad utrymme för självledarskap när du är mer begränsad, då kan du vara nöjd. Dessa chefer får ofta uppmuntran och har ofta kollegialt stöd, men de kan inte nog hedras. Ge lite extra beröm och njut att ert gemensamma utforskande av vad som är rätt nivå av självledarskap för just dig.

Min kollega Anna-Lena Sundlin har tidigare skrivit två mycket relevanta bloggar om självledarskap. Den första i pandemins början, Självledarskap i coronatider, ger tips om hur var och en kan ta eget ansvar för vid allt högre grad av hemarbete. Den andra bloggen, som kom ett år senare, Självledarskap och rollskiften – nytt forskningsprojekt, handlar om vårt gränslösa arbetes krav på individens förmåga att ta olika roller i olika sammanhang, tex genom att medvetet anpassa sitt sätt att vara till sammanhangets krav och förväntningar. Anna-Lena Sundlin forskar vidare tillsammans med forskare vid Karolinska Institutet för att se hur vi navigerar genom våra olika roll-skiften.

Källa:

Edward Deci and Richard Ryan, Self-Determination and Intrinsic Motivation in Human Behavior, 1985.

Föregående
Föregående

Förmågan att aktivt sätta sig på läktaren

Nästa
Nästa

Ska jag styra med järnhand eller leda med lovikavante?