Perspektivlaboratorier utvecklar samarbete över gränser
En upplevelse och förståelse av något – ett föremål, ett konstverk eller en idé – kan skifta väsentligt beroende på vilket perspektiv vi väljer; på vilket avstånd vi betraktar det, om vi ser det utifrån, inifrån, uppifrån eller från sidan. Tänk om vi tog för vana att laborera med våra perspektiv på ett mer strukturerat sätt tillsammans – vad skulle hända då? Perspektivlaboratorier är en intressant metodik som kan bidra till ökat samarbete, kommunikation och förmåga att möta komplexitet.
Den stora utmaningen i arbetslivet är att hantera en komplex omvärld och att finna lösningar på komplexa uppgifter. I våra organisationer har vi idag en mängd olika grupperingar, team, professioner och specialister som besitter fördjupad kunskap för att kunna lösa verksamhetens uppgifter. Specialisering blir ett givet svar på den komplexitet vi står inför, men med ökad specialisering växer komplexiteten ytterligare, vilket gör det svårt för oss att överblicka vad vi faktiskt håller på med – tillsammans. Vi vet och kan väldigt mycket idag, men vet och kan samtidigt allt mindre gemensamt.
Därför är begrepp som kollaborativ förmåga och kollektiv intelligens så extremt aktuella och viktiga. För att lösa komplexa problem behöver vi föra samman och koordinera vår kunskap på ett smart sätt. En förutsättning för detta är att vi har perspektivmedvetenhet. Vi behöver se, anta och dela olika perspektiv för att utveckla en större handlingskompetens tillsammans.
Att se sig själv utifrån och andra inifrån
Att kunna anta olika perspektiv – att se sig själv utifrån och andra inifrån – brukar sägas vara en unikt mänsklig förmåga. Vi antar omedvetet olika perspektiv hela tiden, men det är inte alltid som vi lyckas så bra. Det finns en grundläggande tendens till självcentrering hos oss människor. Vi tenderar att bli självupptagna och tappar då perspektiv på andra och på den större helhet som vi ingår i. Här blir ett systemteoretiskt synsätt hjälpsamt. När vi tillsammans med andra kan diskutera och få syn på det övergripande systemet med sina mål, gränser mellan grupper och roller får vi betydligt lättare att förstå hur vi ska samarbeta. Vi blir systemcentrerade med ökad förmåga till perspektivtagande.
Institutionella och professionella logiker
Ett väsentligt hinder för samsyn, samarbete och utveckling utgörs av de institutionella och professionella logiker som finns i alla organisationer. I organisationer och professioner finns uttalade och outtalade antaganden som reglerar vad som är önskvärt, rimligt och möjligt att göra. Institutionell och professionell logik innebär informella regler, normer och strukturer som omger individerna i en organisation eller profession, och som möjliggör eller omöjliggör vissa sätt att tänka och agera. Individer som är en del av en profession eller som arbetar i ett speciellt organisatoriskt sammanhang kommer att präglas av de logiker som råder inom området, vilket får konsekvenser för hur vi tänker, känner och agerar.
En viss logik premierar vissa förhållningssätt och aktiviteter, respektive hindrar och försvårar andra. Logikerna blir en del av vår identitet och anger vilka värderingar som är viktiga. I många verksamheter, till exempel inom sjukvården, konkurrerar olika professionella logiker om utrymme och inflytande. Det finns en självklar kärnuppgift, ett självklart mål i verksamheten, men man ser på kärnuppgiften utifrån olika professionella perspektiv och horisonter. God vård och omvårdnad kan i handling innebära olika saker utifrån en sjuksköterskas eller läkares perspektiv. Vid till exempel beslut om att avbryta livsuppehållande åtgärder tenderar läkares och sjuksköterskors perspektiv att krocka. Läkares perspektiv är att det ofta finns hopp för patientens överlevnad långt in i ett sjukdomsförlopp och att man därför sent kan fatta ett beslut om att avbryta livsuppehållande åtgärder. Sjuksköterskor som har nära och daglig omvårdnadskontakt med patienterna ser värdet av att fatta ett sådant beslut tidigare, så att de ges möjlighet att stötta patienten och anhöriga.För att öka perspektivmedvetenhet mellan professioner och bättre möta komplexitet i arbetet behöver vi prata med varandra om vårt arbete och vårt gemensamma system på ett strukturerat sätt. Vi behöver skapa samtalsstrukturer som motverkar de klyftor och olikheter som redan finns mellan olika grupper och professioner och deras olika logiker och förutsättningar. Vi behöver samtalsstrukturer som hjälper oss att föra fram våra egna tankar och lyssna på andras tankar om arbetet – som gör det möjligt för oss att mötas och dela värld.
Perspektivlaboratorier
På Sahlgrenska Universitetsjukhuset i Göteborg har man arbetat framgångsrikt med så kallade Perspektivlaboratorier. I sjukvården finns olika professioner som var och en har olika perspektiv och ingångar till samma uppgift. Professionernas skilda perspektiv och logiker tenderar dock att kollidera i arbetet, med följden att samarbete och utveckling försvåras. Perspektivlaboratoriet syftar till att överbrygga olikheter mellan professionerna och utveckla den kollaborativa förmågan.
Perspektivlaboratoriet består av en serie gruppträffar med deltagare från skilda professioner och utgår från en strukturerad samtalsmodell tillsammans med en samtalsledare. Strukturen i samtalet är enkel och stram, och gör att gruppen rör sig från ett vanligt diskussionsklimat till en samtalsmiljö där alla perspektiv kan tas in och ett djupt lyssnande sker. Deltagarna lär sig att ställa perspektivskapande frågor och tränar reflektion. Varje laboration utgår från samma struktur. I strukturen finns några normbrytande, frigörande regler som bidrar till metodens effekt: argumentation och ifrågasättande är inte tillåtet, alla garanteras talutrymme via samtalsledaren, vid gemensam reflektion skriver deltagaren först ner sina tankar och förmedlar dem därefter till gruppen.
Perspektivlaboratorier är ett passande namn för denna samtalsmodell inom sjukvården. Sandahl Partners har lång erfarenhet av att arbeta med liknande och andra strukturerade modeller för att utveckla kollaborativ förmåga och samarbete över gränser, där olikheter behöver överbryggas och integreras.Hur delar ni perspektiv mellan grupper och professioner i din verksamhet? Finns det modeller och strukturer för detta? Om inte, vad är det som hindrar att så sker? Detta är särskilt viktiga frågor att ställa sig om er organisation också har olika professioner med olika logiker.
Referenser:
Andersson, P, Gillberg, G, Lindgren, H & Dellve, L (2021) Perspektivlaboratorier – perspektivmedvetenhet som förändringsstrategi. Arbetsliv i omvandling, 1: 2021.