Varför vi ritar teckningar hos psykologen

I en slutbedömning av chefskandidater eller inför utvecklande coachning, händer det att vi använder psykologtester där uppgiften är att rita teckningar av figurer eller kanske berätta en berättelse till en bild. Ett sätt att förklara varför detta är relevant får vi från den nya emotionsforskningen.

Vi människor har emotioner, eller känslor, för att vägleda oss till funktionella beteenden. Att närma oss det som känns bra eller undvika det som känns dåligt är i grunden vad överlevnad handlar om. Enligt det hittills mest förhärskande perspektivet föds vi med grundläggande emotioner som sedan fylls med innehåll utifrån relativt få erfarenheter. Enligt detta biologiska perspektiv blir dessa våra fasta utgångspunkter för att förstå och hantera världen, och man tänker sig även att olika emotioner ”finns” i specifika delar av hjärnan.

Konstruktivism kallas det nyare perspektivet, som utifrån gedigen forskning har funnit att all kunskap, även känslor, istället är resultatet av ett ständigt samspel mellan individen och verkligheten. Individen är som en intuitiv forskare som samlar in data om sin verklighet och som tolkar sin omgivning för att vara förberedd för framtiden. Utifrån det här perspektivet menar man att det egentligen inte finns något sådant som medfödda biologiska emotioner, bara olika typer av reaktioner i olika typer av situationer.

”Emotions are not built in, they are simply built” och ”Emotions are not reflexes but complex cognitive phenomenon” säger Lisa Feldman Barret, affektforskare, professor och författare till boken "Så skapas känslor: Hjärnans hemliga liv”. Med detta menas att känslor är subjektiva upplevelser som formas i neuronala nätverk i vår hjärna, och påverkas kontinuerligt av vad vi lär oss och är med om.

Kategorier som ilska, sorg, rädsla, med mera, kan beskrivas som kombinationer av grundläggande psykologiska processer som utgör ingredienser i alla mentala tillstånd, om vi tar till en kokboksliknelse. De är som basingredienser som med olika recept finns med i alla olika känslotillstånd i olika grad. Och det finns alltså en kokbok för varje person.Den konstruktivistiska teorin har fyra centrala utgångspunkter:

1) Erfarenhet formar vår emotionella upplevelse,

2) Språket är viktigt för att definiera och över tid nyansera vår emotionella upplevelse,

3) Hjärnan tolkar vår upplevelse och gör förutsägelser om framtiden utifrån tidigare erfarenheter, d.v.s. den konstruerar världen och

4) Emotioner är variabla både inom personer över tid och mellan personer, exempelvis kan ilska ta sig helt olika uttryck hos olika människor.

Just detta att hjärnan hela tiden konstruerar världen är själva grunden till varför vi psykologer ibland gör så kallade uppgiftsbaserade personlighetstester, som till exempel teckningar eller berättelser som svar på bestämda stimuli. Istället för att fråga en person om deras uppfattning om hur de vanligtvis brukar tänka/känna/göra, som i en intervju eller självskattningstest, så undersöker vi vad som händer just nu, när de svarar på uppgiften. (På samma sätt undersöker vi analytisk förmåga med olika problemlösningsuppgifter, inte genom att fråga människor hur analytiska de själva tycker att de är.)

Materialet och situationen är standardiserade, det vill säga lika för alla, men den som testar och den som blir testad är det inte. Det innebär att testen både ger kvantitativa data som går att jämföra med andra, och kvalitativa data som visar något av hur just denna individ konstruerar sin värld och kan förväntas handla utifrån detta. När vi får reda på något om hur en person konstruerar sin verklighet, så vet vi mer om vad som är unikt för just hen.I sitt TED-talk demonstrerar Lisa Feldman Barret hur hjärnan ständigt arbetar för att skapa mening av våra sinnesintryck, och hur erfarenheten, när vi tycker att vi ”vet” vad vi ser, kommer att påverka hur vi konstruerar mening grundat i våra erfarenheter och vad som är unikt för oss.

https://www.ted.com/talks/lisa_feldman_barrett_you_aren_t_at_the_mercy_of_your_emotions_your_brain_creates_them?language=en

Referens:

Lisa Feldman Barret "Så skapas känslor: Hjärnans hemliga liv”. Natur & Kultur, 2018

Malin Holm är leg psykolog och specialiserad på uppgiftsbaserade personlighetstester. Till vardags arbetar hon med bedömningar, utveckling, utbildning och handledning i sitt företag SAHRA.se