Vem går in i väggen?

Utmattning, utbrändhet, gå in i väggen. Kärt barn har många namn och detta uttjatade begrepp är mer aktuellt nu än någonsin. Du känner säkert till att från den 31 mars i år har du som är chef högre krav på dig gällande den psykosociala arbetsmiljön på din arbetsplats. De nya reglerna ställer tydliga krav på att chefer och arbetsledare ska känna till hur de ska förebygga och hantera ohälsosam arbetsbelastning och kränkande särbehandling. (AFS 2015:4).

Enligt föreskriften (paragraf 10) ska arbetsgivaren se till att arbetstagarna känner till vilka arbetsuppgifter de ska utföra och vilka befogenheter de har, vilket resultat som ska uppnås, hur arbetet ska utföras, vilka arbetsuppgifter som ska prioriteras när tiden inte räcker till och till vem de kan vända sig för att få hjälp och stöd. Det går inte att nog betona vikten av ovanstående så att medarbetaren kan rikta sin energi rätt och på så vis slippa energitapp och frustration. Läs gärna vår blogg om rolltagning här.

Vi vet att människor som hamnar i utbrändhet påverkas av en rad olika stressorer i livet, inte bara av det som händer på arbetsplatsen. Småbarnsår, sjukdomar i familjen, husrenoveringar, dåliga relationer. Listan kan göras lång. Så hur ska man då kunna ha koll på vilka som ligger i riskzonen på jobbet?

Oavsett yttre omständigheter finns det tre olika personlighetstyper att hålla lite extra koll på:

Perfektionisten. Kännetecknas av att hen aldrig är nöjd. Kan alltid bli lite bättre. Kan vara svårt att få något ur händerna på dem, men när det kommer är det PERFEKT. Inte ett stavfel, allt är genomtänkt i minsta detalj. Tänk på att den typiska perfektionisten har en tvilling – de som drivs av att undvika misslyckande. De ger sig bara hän till det som de kan briljera i och lägger mycket energi på att hålla sig ifrån sådant som de inte har full kontroll över.

Ja-sägaren. Alla arbetsplatser har personen som ”alltid ställer upp”. Lena kan man verkligen lita på. Ger man något till henne fixar hon det. Eftersom hon har svårt att säga nej och sätta sina gränser tycker hon förmodligen att hon inte kan belasta dig som chef ytterligare, så hon tar mer eller mindre på sig ansvaret för hela avdelningen, ja kanske hela våningsplanet. Notera att denna Lena lika gärna kan vara en Lars. Problemet är att Lena och Lars får mycket uppskattning för att vara den där personen som fixar och gillar att se till att folk mår bra.

Personen som alltid har bråttom. Du ser dem rusa förbi, de tycker att de alltid kan bli lite mer effektiva (blir sjukt irriterade på folk som står i vägen i rulltrappan, fråga mig inte hur jag kan veta en sån sak….). I denna persons värld finns det alltid nya saker att göra innan man kan sätta sig ned och koppla av med kollegorna eller när man kommer hem efter jobbet.  Tiden för återhämtning räcker aldrig till.Men jag är ju lite av alla tre kanske ni tänker nu? Ja, så kan det vara.

Alla dessa tre beteenden är drivkrafter som belönats både genom en inre känsla av bekräftelse och av omgivningen. Man får beröm, befordran, uppmärksamhet och känner sig nöjd (i bästa fall, skulle nog kunna bli lite bättre bara jag fixar lite till). Man får positiva tillrop att man är en schysst kollega som alltid ställer upp. Man är social, blir populär och har en känsla av att vara effektiv med många bollar i luften.

Men som med allt annat är vi olika rustade. Vissa kan köra på för fullt i många år och bibehålla kontrollen, för andra fungerar det inte alls. Nyckeln är återhämtning. Stress är inte farligt om man får till den viktiga återhämtningen. Sömn, kost och fysisk aktivitet är grundpelare i återhämtning. Lägg sedan till sådant som ger just dig energi!Här är några tips till dig som är chef när du stöter på någon av ovanstående personligheter:

– Efterfråga ett utkast istället för en helt färdig produkt från perfektionisten. Uppmuntra icke perfektion!

– Be någon annan än ja-sägaren när det ska ordnas aktiviteter eller drivas ett projekt utanför den officiella arbetsbeskrivningen.

– Ta gärna promenadmöten då och då med bråttom-personligheten. Gå medvetet långsamt. Promenadmöten har bonuseffekten att hjärnan stimuleras av syre och rörelsen i sig.

– Uppmuntra fysisk aktivitet tillsammans på arbetsplatsen.

Det finns en uppsjö andra sätt att hitta balansen mellan de krav som ställs och de resurser som finns till förfogande. Vilka är dina bästa tips?

Läs mer om Sandahl Partners och våra tjänster här

Referens:Arbetsmiljöverket. Organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4), föreskrifter