D-faktorn och personlighetens mörka sida
De flesta av oss har nog varit utsatta för själviskt, oetiskt och omoraliskt beteende som bryter mot gängse normer. Det kan vara förolämpningar, förödmjukelser, vita lögner, fusk, mobbning, stöld eller andra hänsynslösa handlingar där någon utnyttjar en ekonomiskt, känslomässigt eller socialt. Vi ser och hör dagligen talas om våld och misshandel, sexuellt utnyttjande, tortyr, mord och andra grova, handlingar – beteenden som väcker avsky och som skadar vårt samhälle, i grunden byggt på tillit.
Man har länge försökt beskriva, förklara och förutsäga destruktiva mänskliga beteenden, inom psykologin omnämnda som personlighetens mörka sida. En mer specifik modell som används är den så kallade mörka triaden, som består av karaktärsdragen narcissism, psykopati och machiavellianism. Narcissism kännetecknas av en storslagen självbild, egoism och brist på empati. Machiavellianism kännetecknas av egenintresse, bedrägeri, manipulation och utnyttjande av andra samt en likgiltighet för moral och etik. Psykopati visar sig genom impulsivt spänningssökande och risktagande, själviskhet, känslokyla, brist på affekt, ytlig charm och oförmåga till ånger. Under senare tid har forskning visat att dessa mörka personlighetsdrag är relaterade till varandra och forskare föreslår benämningen D-faktor, the General Dark Factor of Personality.
Vladimir Putin och D-faktorn
I februari i år inleddes Rysslands invasion av Ukraina, beordrad av president Vladimir Putin. Miljontals ukrainare är på flykt. Dödsoffer och sårade kan räknas i tusental. Den ryska militära attacken har skoningslöst slagit liv, byggnader och ett helt samhälle i spillror. Vilka karaktärsdrag finns hos den person som beordrar denna destruktivitet? Olika länders underrättelseverksamheter har under årens lopp troligtvis genomfört en utförlig psykologisk profilering av Vladimir Putin. Och en sak är säker – Vladimir Putins handlande idag är en produkt av hans psykologiska predisposition, det vill säga personlighet inklusive D-faktorn, begåvning, reglering av känslor – särskilt aggression, samt de omständigheter, erfarenheter och relationer som har format honom längs vägen.
Den nyutgivna biografin ”Putin – His Life and Times” av Philip Short (2022) är en omfattande kartläggning av Vladimir Putins liv. Författaren har ägnat åtta år åt research, som bygger på en mängd källor i olika länder. Det finns många, inte alltid tillförlitliga, skildringar av Putin som gärna lägger ut dimridåer kring sin person. Shorts bok sägs vara den mest utförliga och närgångna skildringen hittills, och för en psykolog är den första delen av boken en verkligt rik källa! Short ger inledningsvis en ingående beskrivning av Putins uppväxt.
Vladimir Putin, eller Volodya (lille Vladimir) som hans föräldrar kallade honom, föddes i Leningrad 1952. Han var Maria Putins och Vladimir Putins tredje barn. De äldre sönerna Viktor och Albert hade dött långt tidigare i kikhosta respektive difteri. Kanske var det på grund av dessa händelser som Volodyas mor var mycket beskyddande gentemot sin son. Han sägs ha varit bortskämd, utifrån vad som var möjligt i en arbetarklassfamilj i Sovjetunionen på den tiden, och samtidigt mycket fri under sin barndom. Modern höll honom hemma under hela småbarnsåldern och han behövde aldrig anpassa sig till regler och andra barn. Leningrad var en krossad stad som låg i ruiner efter kriget och dess invånare hade utsatts för stora umbäranden under kriget och belägringen av staden, vilket hade skapat djupa psykologiska ärr.
Volodya var liten till växten, smal och senig. I skolan lär han ha drivit sina lärare till vansinne; han var lömsk, bråkig, vägrade att anpassa sig till normer och regler och hamnade ständigt i slagsmål. Det sägs att han sökte bråk och konflikter. En skolkamrat berättar: ”Han kunde hamna i slagsmål med vem som helst. Det fascinerar mig fortfarande… Det fanns ingen rädsla i honom. Han verkade inte ha någon självbevarelsedrift. Han var oberörd av att den andra pojken var starkare och skulle klå upp honom. Om han blev förolämpad av någon större kastade han sig direkt på honom – rev, bet och drog hårtestar från honom. Han var inte den starkaste i vår klass, men i ett slagsmål kunde han vinna över vem som helst genom sitt raseri, och att han slogs ända till slutet”. Kort sagt, Vladimir Putin var en värsting som ingen rådde på och som skapade stor förödelse i skola och grannskap. Han höll på att slå in på en kriminell bana och riskerade att hamna på ungdomsvårdsanstalt.
Under tonårstiden ökade Volodyas självkontroll och hans beteende stabiliserades. Han kom i kontakt med kampsport, en kombination av judo och brottning, där han kunde kanalisera sin aggressivitet. Hans tränare märkte att han hade en ovanlig förmåga att skifta snabbt mellan aggressivitet och lugn. Vare sig han vann eller förlorade syntes ingenting i hans ansikte, det var omöjligt att läsa hans känslor. Volodya hamnade fortfarande i slagsmål, men alltmer sällan. Han drogs till utmaningar och stora risker, följde inte regler, ville vara annorlunda och göra allt på sitt eget sätt. Han var självständig, reserverad och introvert. När han inte var ute på gatorna och härjade höll han sig mest för sig själv. Volodya log sällan och beskrivs av andra som kylig.
Volodya började fascineras av en spions tysta makt och inflytande och tog kontakt med KGBs högkvarter i Leningrad. De förklarade att han behövde en utbildning, gärna inom juridik, för att kunna antas. Han följde nu en viktig princip som han lärt sig i slagsmålen på gatan: om du ska vinna en fajt måste du fullfölja den hela vägen till slutet, som om den vore det mest avgörande slaget i ditt liv. Juristutbildningen blev Vladimir Putins språngbräda mot den vidare karriären, och 1974 hörde KGB av sig till honom. Putin var en idealisk kandidat; han hade ett oansenligt utseende – varken ful eller snygg – han var en stark idrottsman med goda akademiska prestationer och hans bakgrund var tillräckligt fläckfri.
Shorts 800 sidor långa bok om Vladimir Putin beskriver ingående hans väg till makten. De tidiga karaktärsdragen består, i kombination med ökande självkontroll. Utbildningen på KGB förstärker hans misstänksamhet med ett ständigt beräknande kring vilka relationer och kontakter som är värdefulla eller värdelösa. Putin utvecklar en stark disciplin och pragmatism med förmåga att blända av och prioritera det som är viktigt för stunden. Han fortsätter att ta risker, kör fort och aggressivt och hamnar ibland i handgemäng. I sina nära relationer beskrivs han som arrogant, hjärtlös och självupptagen och visar inga känslor när hans fru råkar ut för en olycka eller när hans hund blir överkörd. I ett möte med Angela Merkel har han sällskap av sin hund, en stor jaktlabrador, trots att han känner till att förbundskanslern är paniskt rädd för hundar – en maktdemonstration med sadistisk underton.
D-faktorn – maximera egen nytta och orsaka förlust av nytta för andra
D-faktorn, the General Dark Factor of Personality, är den gemensamma kärnan som alla mörka personlighetsdrag kan härledas till, till exempel våld, fusk, hot, förolämpningar, utnyttjande, missbruk, mobbning, lögner, manipulation, stöld, misshandel, våld, annat hänsynslöst riskabelt beteende. D-faktorn består av två delar: en generell tendens att maximera den egna nyttan och orsaka förlust av nytta för andra, i kombination med en stark övertygelse som rättfärdigar beteendet.
Att maximera den egna nyttan kan handla om att tjäna pengar eller att nå en högre status, men även vara kopplat till känslomässiga, mindre påtagliga mål som att känna sig överlägsen, att känna njutning, glädje och makt. Förlust av nytta för andra innebär sådant som hindrar andra personer att uppnå sina behov och önskemål. Det kan vara allt som innebär en kostnad för en annan person: materiellt, emotionellt eller fysiskt. Att stjäla orsakar någon en förlust av materiell och finansiell nytta, att mobba orsakar någon en förlust av emotionell nytta, att skada någon kroppsligen orsakar förlust av fysisk nytta. Att orsaka förlust av nytta för andra kan även innebära att man underlåter att göra något – till exempel att varna någon. För att verkligen lyckas skapa förlust av nytta för andra kan man även vara villig att själv drabbas av negativa konsekvenser.
Den andra delen av D-faktorn definieras genom att personer med hög nivå av D har mer eller mindre uttalade föreställningar och övertygelser som rättfärdigar det illvilliga beteendet. Till exempel känner man sig själv och den grupp man tillhör som utvald och särskilt berättigad, att man förtjänar mer än andra, och att man generellt har en cynisk syn på tillvaron och andra människor som man anser förtjänar att bli utnyttjade.
D-faktorn inrymmer karaktärsdragen narcissism, machiavellianism och psykopati (se definition i inledningen av denna blogg) samt beskrivs ytterligare genom karaktärsdrag och aspekter som egoism, moralisk obundenhet, berättigande, sadism, egenintresse och illvilja. En individs mörka egenskaper kan kopplas till en eller flera av dessa aspekter, och beteendena kommer att färgas av vilken aspekt som är mest framträdande i D-faktorn.
D-faktorn och betydelsen av sammanhanget
Under 2000-talet har vi upplevt världshändelser och företagsskandaler med destruktivt beteende och ledarskap som en tongivande bakgrund, till exempel Enron-skandalen i USA, Allra-härvan i Sverige samt finanskrisen 2008. Vi har även sett en framväxt av populistiska, auktoritära politiska ledare som skapar oro och konflikter runt om i världen. Det har ökat intresset för vilka psykologiska faktorer som bidrar till skadligt beteende i mänskliga system på olika nivåer – i grupper, organisationer och nationer. Samhällstrender och det säkerhetspolitiska läget medför dessutom nya sårbarheter i våra system, och vi märker en ökad efterfrågan av fördjupade riskbedömningar i arbetslivet. Här är kunskapen om personlighetens D-faktor mycket viktig.
Men, en individ står alltid i relation till sin omgivning, och vi vet också att dysfunktionella tendenser utvecklas i mötet mellan individ och sammanhang. Normer, kultur, ledarskap och grad av psykologisk trygghet i sammanhanget, i en grupp, organisation eller nation, kommer att påverka om individens D-faktor triggas och löper amok eller om den kan mildras, regleras och kanaliseras i en socialt accepterad form.
Det tycks inte råda något tvivel om att Vladimir Putin har en hög nivå av D och svärta i sin personlighet. Hans psykologiska disposition, erfarenheter och politiska maktfullkomlighet i samspel med omständigheter i omgivningen har nu lett fram till en ”perfekt psykologisk storm” med mycket stora negativa konsekvenser för omvärlden. I kriget mot Ukraina kommer Putin tyvärr sannolikt att tillämpa lärdomen från sin ungdoms slagsmål: om du ska vinna en fajt måste du fullfölja den hela vägen till slutet, som om den vore det mest avgörande slaget i ditt liv.
Litteratur
Short, P. (2022). Putin: His Life and Times. The Bodley Head, London
Moshagen, M., Hilbig, B.E., Zettler, I. (2018). The Dark Core of Personality. Psychological Review, Vol. 125, No. 5, 656-688
Moshagen, M., Hilbig, B.E., Zettler, I. (2020). Measuring the Dark Core of Personality. Psychological Assessment, Vol. 32, No. 2, 182-196
Sandahl Partners har stor erfarenhet av att arbeta med personbedömning på olika nivåer.
Vi arbetar med D-profilering®, en unik metod för personbedömning med fokus på risk i särskilt känsliga roller.
Kontakta gärna mig om du vill veta mer rebecka.schuller@sandahls.se