Ergonomi – så mycket mer än hur du sitter

Här på kontoret håller alla fortfarande på att komma igång efter semestern. I ett av de där ”hur-har-din-ledighet-varit-och-hur-känns-det-att-vara tillbaka”-samtalen berättade en av mina kollegor hur han samma morgon hört ett inslag på radion som huggit tag i honom. En chef som hade blivit intervjuad hade sagt något i stil med ”våra medarbetare är våra viktigaste resurser”. Klokt tänkt, visst? Det tyckte min kollega också. Men sedan kom ytterligare en tanke för honom: ”Ser chefen bara på sina medarbetare som en resurs – inte som människor…?

”Att falla i denna tankefälla (om jag får kalla det så) är i sig inte konstigt. Den verksamhet du arbetar i, eller rentav leder, behöver nå sina mål. Verksamheten finns till för att fylla en funktion eller ett behov i samhället. Med detta i förgrunden är det lätt gjort att börja betrakta medarbetaren enbart som en kugge i ett maskineri. Att alla har en roll att fylla för att föra arbetet framåt är ju också sant.

Men vi förlorar på samma gång något om vi blir överdrivet instrumentella i vår syn på den arbetande människan. Vi vet idag att en alltför tayloristisk approach leder till negativa utfall i vårt arbetsrelaterade mående. Detta för mina tankar till ergonomi – läran om samspelet mellan människa, teknik och organisation. Ett av syftena med ergonomisk kunskap handlar just om hur man på bästa sätt kan få människan och dess omgivning att mötas. Och, som vi säkert kan vara överens om, är människans arbetsmiljö är en av de omgivningar som påverkar henne mest.

För något århundrade sedan (tänk: Frederick Taylors glansdagar), hade mer information om belastningsergonomin kommit väl till pass. Detta ergonomiska område behandlar den fysiska delen av ergonomi, som arbetsplatsutformning och arbetsrörelser/-ställningar.

Två mer okända delar av ergonomifältet är kognitiv ergonomi och organisationsergonomi. Det är nu du ska sluta skumma och skärpa din uppmärksamhet! För dessa delar av det ergonomiska tänkandet blir alltmer aktuella.

Dagens arbetsliv handlar mindre och mindre om manuellt arbete (the robots ARE coming) och alltmer om exempelvis informationssammanställning och socialt nätverkande. Det är våra kognitiva och kommunikativa förmågor som det ställs högre krav på idag, särskilt i arbetslivet. En ergonomisk arbetsplats behöver beakta hela människan, alltifrån hur den fysiska arbetsmiljön ser ut, till de organisatoriska och psykologiska förhållandena. Vi är ju inte bara kropp, utan hjärna och sinne också.

Kognitiv ergonomi inrymmer de mentala aspekterna av arbetet. Kognition är ett samlingsbegrepp för processer som inträffar då hjärnan inhämtar, bearbetar och använder information. Alltifrån minne, problemlösningsförmåga, språk, uppmärksamhet och planering räknas till kognitiva funktioner. Organisationsergonomi, också kallat systemergonomi, handlar mer om processer och strukturer på ett övergripande plan – som samverkan, organisationskultur, utformning av arbetsuppgifter och delaktighet.

Idag är våra fysiska behov som regel tillfredsställda. Så vilka behov står på tur att tillgodoses efter dessa? Jo, till stor del är detta behoven av tillhörighet och trygghet. Många är de teorier som existerar kring arbetsgruppers utveckling och produktivitet: Tuckmans fyrstegsmodell, Schutz’ FIRO-modell, Wheelans IMGD-modell, Agazarians POD-teori… Vad dessa modeller har gemensamt är att de understryker människans behov av att, först och främst, känna sig trygg i gruppen och på det klara med vad som förväntas av henne. Detta för att i förlängningen bli effektiv. Otroligt mycket av en individs energi går åt till att hantera och utforska relationer, strukturer och normer innan hon kan fokusera fullt ut på själva arbetsuppgiften. Vårt engagemang, hur mycket utrymme arbetet mot målen får, styrs i hög grad av vår trivsel och känslor av tillhörighet – vilket i sin tur känns igen från systemergonomin. Här har vi på Sandahl Partners spetskompetens eftersom både Agazarians och Wheelans forskning ligger till grund för hur vi hjälper grupper och organisationer att utvecklas.

Den kognitiva ergonomin då? Hur kan man arbeta med den? Ur en kunskapssammanställning av Arbetsmiljöverket (RAP 2014:2) är en av rekommendationerna att tydliggöra information. Ett konkret verktyg som vi på Sandahl Partners använder för att minska bruset i kommunikationen och nå goda resultat inom detta område är SAVI (System för att Analysera Verbal Interaktion). SAVI-kunskap bidrar till att skapa produktiva kommunikationsmönster och ger förståelse för varför kommunikationen på din arbetsplats möjligen inte fungerar så väl som den skulle kunna göra.Börja tänk mer ergonomiskt – hela vägen. För om vi tar hela vårt mänskliga system i beaktande kommer både medarbetaren och organisationen gynnas.

Läs mer om Sandahl Partners tjänster här

Referenser:Agazarian, Y., & Gantt, S. (2003). Phases of group development: Systems-centered hypotheses and their implications for research and practice. Group Dynamics: Theory, Research, and Practice, 7(3), 238-252. doi:10.1037/1089-2699.7.3.238Ahlin, J. & Pettersson, P-J. (u.å.). Ergonomi. Hämtad 12 augusti, 2019, från EHSS (Ergonomi & Human Factors Sällskapet Sverige), http://www.ergonomisallskapet.se/dokument.html

Rapport 2014:2. Den hjärnvänliga arbetsplatsen: Kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö. Arbetsmiljöverket. Från https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/kunskapssammanstallningar/den-hjarnvanliga-arbetsplatsen-kunskapssammanstallningar-rap-2014-2.pdf

Wheelan, S. (2013). Att skapa effektiva team: En handledning för ledare och medlemmar (2:a uppl.). Lund: Studentlitteratur.