Jaget och jobbet

En av de viktigaste faktorerna bakom en väl fungerande arbetsplats är att vi förmår se skillnaden mellan den roll och funktion vi har på jobbet och de andra roller vi har i vardagslivet i stort, exempelvis familjen. Detta inte minst därför att sammanblandning av olika roller lätt leder till stressreaktioner och upplevelser av överbelastning. Man tar med sig jobbet hem, och tar med sig hemmet till jobbet, särskilt när det handlar om negativa, känslomässigt påfrestande skeenden.

Om du som tonårsförälder alltför ofta hamnar i upprörda diskussioner med ditt revolterande barn och samtidigt på ett distanslöst sätt agerar ut denna anspänning och frustration på jobbet – då blir du inte särskilt produktiv och upplevs lätt av arbetskamrater som överkänslig och knepig att samarbeta med.

Om du på grund av en allvarlig fnurra på tråden med en riktigt nära vän ofta glider in i tankspriddhet och stunder av inåtvändhet på arbetstid – då riskerar du att missa väsentlig information, kanske missuppfattar du innebörden i vissa beslut vilket leder till negativa konsekvenser.

I båda exemplen (situationer som vi alla kan hamna i) låter du en privat roll från ett annat sammanhang – tonårsförälder respektive personlig vän - färga av sig på den roll du behöver ta på jobbet. Du fungerar inte riktigt optimalt - du är mentalt distraherad.

Men en hel del av det dagliga livets ofrånkomliga förtretligheter och lite tuffare svårigheter har vi goda möjligheter att hantera själva.

Ofta kan det vara tämligen enkelt; de flesta av oss känner igen symtomen på stress när de visar sig - hjärtklappning, knut i magen, stirriga tankar. Märker du av detta efter exempelvis en hjärtskärande lämning på förskolan, så

1) stanna upp innan du kliver in på jobbet och stå still,

2) slut ögonen och ta tre, djupa andetag,

3) påminn dig om varför du befinner dig där du är, vad som är din roll

4) och uppmana dig själv att lämna föräldrarollen utanför dörren när du stiger in.

Naturligtvis kan inte en så tillfällig övning lösa upp varenda liten stressmolekyl i kroppen eller trolla bort en förälders dåliga samvete. Men för det mesta sänker den pulsen något och lättar på trycket i magen så pass att vi känner oss lite mer samlade och fokuserade när vi kliver över tröskeln.

Men det är inte bara vi själva som bär ansvar för att hålla ordning på hjärnkontoret. Organisationens ledning behöver samtidigt förmedla tydliga roll- och målbeskrivningar på olika nivåer; inte minst för att chefer och medarbetare ska kunna hålla isär privatliv och yrkesliv och kommunicera med varandra utifrån sina roller på ett bra sätt.

Till sist ett viktigt konstaterande: på arbetet använder vi valda delar av oss själva, en version av vårt Jag som är användbar just i jobbsammanhanget. Förhoppningsvis är denna version en äkta och personlig aspekt av oss själva som samspelar med andra på jobbet. Men det är också just därför som vi behöver vara medvetna om skillnaderna mellan yrkesrollen och den vi är i andra sammanhang; familjen, fritidskören, bostadsföreningens månadsmöte, löpargänget. Ser vi på yrkesrollen som ett uttryck för hela vår varelse, riskerar vi att ta saker och ting alltför personligt, som om vår grundläggande självkänsla står och faller med arbetet. Och det tjänar ingen på – varken vi själva eller organisationen.

Läs mer om roll och person i boken Ta din roll på jobbetLäs mer om Sandahl Partners och våra tjänster här

Föregående
Föregående

Moderna dödssynder i tider av val

Nästa
Nästa

När prestige blir viktigare än problemlösning