Vad kostar ensamhet?

Vi vet sedan länge att ensamhet kan vara en hälsorisk, speciellt om den är ofrivillig. Ny forskning visar att ensamhet kan vara dubbelt så farligt som fetma, lika skadligt som alkoholism och ökar risken för psykisk ohälsa samt hjärt- och kärlsjukdomar. Som om det inte vore nog, visar forskning att samma del av hjärnan som aktiveras vid smärta aktiveras när man blir socialt exkluderad. Vad är det då som gör ensamhet så skadligt?

En teori är att obehaget vi känner över ensamhet har sina rötter i vår biologi. Om vi reser bak i tiden har gemenskap betytt överlevnad under väldigt lång tid. De som sökte sig till en flock hade större chans att överleva och kunde därmed föra vidare sina gener. Resultatet är att vi genom det naturliga urvalet har starka biologiska mekanismer som driver oss att söka gemenskap även under förhållanden då vi inte nödvändigtvis behöver gruppen för att få mat och trygghet. I Simon Sineks bok ”Leaders Eat Last” utforskas dessa mekanismer närmare. Sinek beskriver bland annat hormonernas betydelse för gemenskap och motivation.

När man precis avslutat ett projekt eller nått ett mål, kan man känna ett rus av tillfredställelse. Det är dopaminet som ansvarar för den känslan. Eftersom vi människor har en tendens att söka oss till sådant vi mår bra av, fungerar dopaminet som en motivator. Genom att sätta tydliga mål kan vi få en dopaminkick efter varje slutfört steg. Men enbart dopaminkickar räcker inte för vårt välmående, de bygger nämligen bara på vårt prestationsbaserade självförtroende. Dopaminet driver oss framåt men ger oss inte trygghet.

Serotonin och oxytocin är hormonerna som driver oss att söka gemenskap. Om jag får feedback när jag avslutat ett projekt, feedback där mina medarbetare uttrycker vilket bra och viktigt jobb jag gjort, kommer jag översköljas av stolthet. Jag kanske har en mentor som väglett mig i projektet som också kommer att känna stolthet. Serotonin ligger bakom denna behagliga känsla, vilken gör mig mer benägen att söka min grupps bekräftelse samtidigt som bandet mellan oss stärks. Min insats har inte enbart betytt att mina mål uppnås utan även gruppens. Så länge jag gör saker för gruppen och gruppen gör saker för mig, kommer känslor av trygghet skapas, en trygghet som skapar förutsättningar för att jag ska våga ta sats mot nya mål.

Oxytocin är kanske ännu viktigare än serotonin för att skapa trygghet. Dopamin och serotonin ger oss omedelbar belöning medan oxytocin ger oss långvarig belöning. När vi öppnar oss för andra, blottar våra svagheter och utmaningar kan vi initialt känna oss nervösa men med tiden blir vi allt mer trygga med den vi visat oss för. Det är då oxytocinet kickar in. Den ger oss en behaglig känsla av trygghet som ökar alltmer med tiden när våra relationer fördjupas. Dessutom gör oxytocin oss mer benägna att visa empati och hjälpa varandra, sådant som är en grund för relationer och tillit.När vi inte är del av en gemenskap upplever vi mindre trygghet. Det är då kortisolet frisätts och signalerar att något inte riktigt stämmer, att vi potentiellt är i fara. Kortare perioder med kortisolpåslag är oftast inte farliga. Ganska snabbt ser vi till att åtgärda obehaget som kortisol ger upphov till. Det är när vi famlar och inte hittar en lösning på obehaget som kortisolet blir farligt. Det långvariga påslaget kan exempelvis höja vårt blodtryck, skapa ångest eller utmattning. Det är förstås inte bara ensamhet som frisätter kortisol utan även en rad andra faktorer, t.ex. rädsla, psykisk stress, fysiska påfrestningar eller inflammation i kroppen.

Det tycks i princip omöjligt för oss människor att vara helt ensamma och samtidigt vara friska. Stunder av ensamhet går bra, och för vissa krävs mindre gemenskap och för andra mer. Men enligt de evolutionära teorierna är vi inte utrustade för alltför mycket ensamhet. För en långvarig investering i välmående bör vi i stället främja gemenskap ännu mer, i privatlivet så väl som på jobbet. Tillit och trygghet skapar team som jobbar effektivt mot sina mål men som också vågar ta klivet ut i det okända och prova nytt. Man kan säga att en arbetsplats som bidrar till att höja nivåerna av serotonin och oxytocin är en arbetsplats man vill vara på.

Källor:

https://ki.se/forskning/ensamhet-ett-hot-mot-var-halsaSimon Sinek, Leaders Eat Lasthttps://www.svd.se/forskare-vanner-viktigare-an-traning-for-langt-liv

https://www.metro.se/artikel/forskaren-det-h%C3%A4r-g%C3%B6r-ensamhet-med-en-m%C3%A4nniska

https://www.svt.se/nyheter/svtforum/ofrivillig-ensamhet-skadlig-for-halsan 

Läs mer om Sandahl Partners och våra tjänster här

Föregående
Föregående

Full range leadership – en snabbguide

Nästa
Nästa

Att ta sin roll som skolförälder – ett viktigt uppdrag för att skolan ska lyckas