Medkännande ledarskap – ett vinnande koncept

Medkänsla och empati har traditionellt sett uppfattats som mjuka värden, som inte har någon plats i vinstdrivande organisationer, och har därför inte alltid prioriterats inom näringslivet. Så resonerar Daniel E Martin, professor i organisationspsykologi. Men nu är det dags att tänka om, för dagens forskning tyder tvärtom på att det är lönsamt med ett ledarskap som bygger på närhet och öppenhet till känslor.

Vi människor har olika strategier för att undvika jobbiga känslor. Vi kanske ökar tempot och ser till att fylla almanackan så att det inte finns utrymme kvar för reflektion och eftertanke, eller bedövar oss med mat eller alkohol för att slippa känna. Men känslor försvinner inte bara för att man ignorerar dem. Däremot kan de byta skepnad. Ilska kan till exempel visa sig som sorg, och sorg kan se ut som rädsla.

För att få syn på hur detta hänger ihop kan man använda sig av en teori om tre känsloregleringssystem från Compassion Focused Therapy:

- ett trygghetssystem, där vi kan återhämta oss och odla vår självkänsla och medkänsla,

- ett drive-system som hör samman med våra överlevnadsdrifter

- ett hotsystem, som aktiverar vår medfödda instinkt att antingen fly, slåss eller stänga av våra känslor när vi upplever ett hot.

I vårt moderna samhälle tycks det som att drive-systemet är överstimulerat hos många av oss. Vi uppmuntras ständigt att åstadkomma resultat, och i vår strävan efter att bli uppskattade och godkända ställer sig drive-systemet så att säga i vägen för trygghetssystemet. Ett starkt driv håller borta rädslan inför att bli avvisad och att inte räcka till, och fungerar som en flykt från obehagliga känslor. Men vad händer om vi istället aktivt bejakar trygghetssystemet och vår förmåga till medkänsla och empati, och tillåter både våra egna och andras känslor?

Vid Stanford University i Kalifornien ligger CCARE - centre for compassion and altruism research and education. Där forskar professor Daniel E Martin och hans team på hur medkänsla och empati kan ta plats i ett ledarskap, och vilka effekter det får på individen och organisationen. De har kommit fram till att medkänsla har positiva samband med såväl motivation och ansvarstagande som genuinitet och uppriktighet. Medkänsla får oss att vilja vara mer hjälpsamma, och leder till bättre hälsa och ett starkare immunförsvar. Deras forskning har även kommit fram till att om vi är rädda för att visa och ta emot medkänsla leder det till stress och oro, och vi löper större risk att drabbas av depression.

Ett ledarskap har alltså allt att vinna på att intressera sig för och visa medkänsla med sin egen och sina medarbetares känslostatus.

Vad kan man som chef göra för att få in mer av medkänsla och empati i en organisation? Tänk i tre steg, menar Martin.- Först handlar det om medvetenhet – att se hur den andre och man själv mår.- Därefter kommer känslan – att känna medkänsla.- Med medvetenhet och medkänsla kan vi sedan gå till handling – agera för att lindra lidande. Ett ledarskap som är lyhört, empatiskt och medkännande fungerar också som föredöme för medarbetarna, och gör oss alla bättre på att hantera motgångar och bli mer effektiva och produktiva.

Man kan arbeta med både strukturella och personliga förändringar för att öka medkänslan i sin organisation:

Höja medarbetarnas förväntningar på företaget.

Visa tacksamhet genom att påminna sina anställda om att man bryr sig om dem.

Visa att man känner tillit till medarbetarnas förmågor, det ökar deras arbetsglädje.

Inget av detta innebär att man måste gå omkring med ett leende på läpparna hela dagarna. Det är viktigt att medkänslan och tacksamheten är genuin, och det ser olika ut beroende på ens personlighet. Det blir ett sätt att leda, ett medkännande ledarskap - helt rätt i tiden och väldigt sympatiskt!

Underlag:

Föreläsningar med Daniel E Martin i Gamla Stan, mars 2016, arrangerat av Speakers and Friends, samt på konferensen Expand – Öppenhet, mångfald, tillväxt, oktober 2015 i Karlstad.

Läs mer om Daniel E Martin och hans forskning på: http://ccare.stanford.edu/

Att översätta engelskans compassion till svenska skapar en viss begreppsförvirring, men benämns oftast som medkänsla och empati.Läs mer om känsloregleringssystem och Compassion Focused Therapy: www.compassionatemind.co.uk

Gilbert. P: Mindful Compassion: Using the Power of Mindfulness and Compassion to Transform Our Lives. Robinson, 2015.

Nyligen utkommen svensk bok om medkänsla: Fogelberg. H., Söderholm. P: Compassion – medkänsla med dig själv och andra. Roos & Tegnér, 2016.

Relaterad litteratur:

Wallroth. P: Mentaliseringsboken. Karneval Förlag, 2010.

Läs gärna mer om Sandahl Partners och våra tjänster här  

Föregående
Föregående

Så här maxar du semestereffekten

Nästa
Nästa

Om ledningsgruppsutveckling och personlighetstest