Om evidens och unika människor
Ett begrepp som diskuteras i många sammanhang idag är evidens. På Sandahl Partners arbetar vi exempelvis med evidensbaserad personbedömning vid urval och utveckling av chefer. Men vad betyder det? Jo, att det finns forskningsbelagda bevis för att de test som används verkligen mäter det som de avser att mäta i rimlig grad. I evidensbegreppet ligger dels att testresultatet blir snarlikt om testet görs om igen med samma person och dels att det som mäts också visar sig stämma med verkligheten. Bra, eller hur!
Vad kan vi då mäta med evidensbaserade test? Vi kan mäta till exempel problemlösningsförmåga och personlighetsdrag som utåtriktning, målmedvetenhet och känslomässig stabilitet.
För att hitta evidens måste vi mäta det som går att definiera och avgränsa och ställa slutna frågor med fasta svarsalternativ. På så vis kan vi mäta egenskaper som finns hos alla människor och vi kan jämföra människor med varandra. Forskningen visar att det mätta, med viss sannolikhet, avspeglar sig i verkligheten. Vi vet exempelvis att personer med god problemlösningsförmåga och känslomässig stabilitet har goda förutsättningar att lyckas som chefer.
Om vi vill få en bild av det som gör en person unik och sådant som relationsmönster, drivkrafter och sätt att hantera stressituationer, då får vi i stället använda tester som ger unika bilder av unika människor. Dessa tester har oftast inte varit föremål för evidensbaserad granskning. Det är alltså inte så att dessa tester granskats utifrån ett evidensperspektiv och forskningen funnit att de inte håller måttet. Dessa tester är helt enkelt inte granskade på det sättet, ofta för att det saknas ekonomiska incitament.
Vill vi få en bild av det unika hos en person får vi använda tester som ger människor möjligheter att uttrycka sig själva, sina erfarenheter och uppfattningar. Detta kan ske genom halvstrukturerade intervjuer men också genom att den person som testas får skriva berättelser eller rita i en given struktur. Därefter samtalar personen och psykologen om resultaten och fördjupar på så vis förståelsen och bilden av personligheten. Så växer en unik bild fram av just denna unika person.Evidens är oerhört viktigt och naturligtvis riskerar vi att göra felaktiga bedömningar utan evidens. När vi använder andra metoder kan vi få mycket mer och annan information, men vi måste vara medvetna om att informationen inte är evidensbaserad och behandla den därefter. Det här är inget märkvärdigt; inom psykologi såväl som inom medicin, ingenjörskonst etc. behöver man ofta använda verktyg och metoder som man har goda erfarenheter av men som det (ännu) inte finns forskningsmässig evidens för. Det gäller bara att förstå skillnaden och veta vad man gör.
Nyfiken på Sandahl Partners och våra tjänster? Kontakta oss gärna på info@sandahls.se