Om ledningsgruppsutveckling: Houston, we have a problem. Del 1

Chefen för ledningsgruppen ringer mig och förhör sig om möjlighet till kommunikationsträning för egen del. Han upplever att det försvinner en hel del information i det han kommunicerar och han får inte de svar och actions som han förväntar sig från sina underställda chefer. Jag ställer en del frågor för att förstå mer om situationen och säger sedan att det troligen vore mer effektivt att träna hela ledningsgruppen. Det spelar ju ingen roll om chefen lär sig kommunicera ypperligt om inte gruppen svarar upp mot det. Chefen håller med.

Jag gör en planering som chefen tittar på och efter visst knådande är vi överens om att vi har en bra plan. Flera av deltagarna har tidigare gått ledarutbildningar hos Sandahl Partners så det handlar troligen mest om att repetera och fräscha upp tidigare färdigheter. Effektiv kommunikation är på pappret väldigt enkelt och får man bara träna sig i metoderna blir det ofta en påtaglig förändring. Att omformulera och bygga vidare på andras kommunikation är hörnstenarna i en kommunikationsträning.

Så infaller dagen för ledningsgruppsutvecklingen. Eftersom endast chefen för ledningsgruppen deltagit i planeringen kör jag en runda med förhoppningar och farhågor. Det är viktigt att fånga upp det som eventuellt döljer sig under ytan. Efter att deltagarna fått prata två och två i några minuter vänder jag mig till första paret. ”Vad har ni för förhoppningar och farhågor angående denna dag?” Det är som att öppna Pandoras ask. Nästan alla i ledningsgruppen säger saker som ”jag vill verkligen inte hålla på med sådana där krystade övningar. Jag hoppas att vi inte ska sitta i ring och köra sån där jobbig kommunikationsträning. Jag är så less på att sitta och omformulera vad andra säger, det är helt onaturligt för mig. Jag får sådan prestationsångest av att alla andra tittar på mig när jag förväntas omformulera.

”Houston, we have a problem, tänker jag.

Fortsättning följer