Knöliga processer ger bättre beslut

Knöliga processer ger bättre beslut

Tror du att du är logisk och rationell i ditt beslutsfattande? Känns det som att din ledningsgrupp eller ditt team är det ”bästa teamet ever” som bara visslar fram beslut och producerar av bara sjutton? Era beslut hade faktiskt troligen blivit bättre om ni haft en knölig och utmanande process för att nå dem.

Man kan nämligen misstänka att ni ägnar er åt ”som-om”-beteende och har tappat en del av omdömesförmågan. Risken är också stor att ni letar bevis på er egen effektivitet och att ni inte förmår se signalerna som tyder på annat.

En av de största fallgroparna vi trillar i varje dag, i varje beslutsprocess, i varje åsiktsbildande vi gör, är nämligen att vi betraktar oss själva som logiska, objektiva och rationella.

Emotioner och hur dessa fungerar i beslutsfattande

Tvärtom är det emotioner (fysiska reaktioner) som är förstadiet till tankar, känslor och handlingar.  Kroppen skickar signaler till hjärnan via sinnena (syn, hörsel, känsel m.m.) för att berätta om vad som händer och vad kroppen måste göra. Signalerna går både till särskilda sinnescentra för att tolkas och begripas, men också längs ett snabbspår till hjärnans ”reaktionscentral” (amygdala).

Om reaktionscentralen läser ”här kommer en fiende” aktiveras muskler i armar och ben och  kroppen bereder sig på att slåss eller springa. Om den läser ”det här är en kompis” så ställs nervsystemet istället in på vila, nyfikenhet och matsmältning (väldigt summariskt), kroppen får besked att det är säkert att stanna upp och bearbeta information. Man vet också att våra emotioner har olika kognitiva följeslagare. De leder till typiska tankar och slutsatser.

Ilska ökar syndabockstänkande och sorg minskar risktagande

Om man känner ilska under ytan så ökar uppmärksamheten på världen utanför en, där man söker syndabockar för att förklara ilskan. Om man känner sorg eller skam så formas tankarna av självmedvetenhet, och fokus på det egna tillkortakommandet. Ledsna emotioner gör oss mycket mindre riskbenägna, vilket visar sig i olika val- och köp-situationer. Man vet vad man har men inte vad man får, tycks hjärnan resonera. Glädje påverkar våra muskler att handla och röra sig, och den kognitiva responsen är att uppmärksamheten på omvärlden ökar och man vill vara tillsammans med andra.

Länge har beslutsfattare trott att emotioner inte hör hemma på arbetet, men forskning visar att det är precis tvärtom. Människor har faktiskt visat sig oförmögna att alls fatta beslut om emotionella centrat i hjärnan är satt ur spel.

Vad säger forskningen om beslutsfattare och emotioner

Forskning på beslutsfattare i pressade situationer, såsom aktiehandlare och flygledare, visar att de som yrkesgrupp har högre emotionell medvetenhet än människor i allmänhet. Samt att de som är skickligast inom varje grupp har ännu högre förmåga och använder sig medvetet av att läsa av vad emotionerna säger dem om situationen.

Våra emotioner uppstår i vårt inre, i hjärnan, men de är svar på vad som sker mellan oss människor och vad vi upplever i omgivningen. I arbetsgrupper kommer vi att läsa av varandra och det som sker på ett omedelbart vis, och de emotioner som väcks kommer att styra utkomsten av arbetet.  Grupper som är alltför angelägna att hålla god ton och inte bryr sig så mycket om kvaliteten i det de gör, eller där jargongen är hård kommer att fatta undermåliga beslut tillsammans. Man kommer att underskatta hot i omgivningen, överskatta sin egen förmåga och – viktigast av allt – man kommer att formulera sina utmaningar och problemformuleringar mer förenklat än vad situationen kräver.

Ledningsgrupper som uppger att de haft en snabb och effektiv process kring problemformulering och beslut kommer att bedöma sitt beslut som bättre än de som haft en knölig och konfliktfylld diskussion. I verkligheten har det visat sig att besluten som fattas i knöliga processer mot ett utmanande mål är bättre avvägda för situationen och mindre stereotypa, kort sagt har högre problemlösningsvärde.

Det intressanta och kluriga är att förmågan att bedöma problemlösningsvärdet sjunker med känslan av att vara eniga och att man har ett ”bra team”. När vi blir för mycket varandras ”in-grupp”, så blir andra, de därute, per definition en ”ut-grupp”, och avvikande åsikter eller udda reflektioner under arbetet blir något som ska bekämpas eller hållas kort.

Vad kan vi göra åt det?

Emotionell medvetenhet kan övas upp. Forskning visar att medveten närvaro och kroppsmedvetenhet minskar reaktivitet och ökar antalet vardagliga beslut i den riktning vi vill gå. Kunskap är också en god början. Om vi vet om att när vi är som mest nöjda med oss själva, är vi minst självkritiska – och därmed mest sårbara för att underskatta vad situationen kräver – kan det läggas till grund för små ritualer i ens beslutsfattande. Man kan till exempel ta som vana att sova på saken, eller att någon får vara ”djävulens advokat” för gruppens räkning.

Den här forskningen visar också att när vi står inför verkligt stora utmaningar behöver vi vara flera och kunna bidra till mångfald. Vi behöver vara olika, vi behöver föra in och arbeta med olikheter, i djup övertygelse om att även om det kommer att kännas sämre, kommer det ändå att vara bättre. Det kan i slutändan vara skillnaden på att vinna eller försvinna.

 

Kontakta oss gärna om du vill veta mer