Kick off! - men gör den någon skillnad i arbetet?

Välkommen tillbaka från semestern! Kanske är det 17 års skolgång som fortfarande sitter i, men månadsskiftet augusti-september känns för mig alltid mer som en nystart än vad januari gör. Det är jag sannolikt inte ensam om att döma av alla ”kick offer” som avhandlas under augusti och september.

Men det är en kostsam aktivitet, både vad gäller tid och pengar. Som exempel kan man ta en ledningsgrupp bestående av sju chefer. Dessa har kanske två dagars kick off med ledningsgruppen och dessutom två dagars kick off med den egna medarbetargruppen. Det blir totalt 28 arbetsdagars kick off - och då har vi inte ens räknat in medarbetarnas tid…

Bäst alltså att det ger effekt och utdelning att ha kick off, men hur är det egentligen med den saken? Om målet är att det inte bara skall vara en social aktivitet utan göra en varaktig positiv skillnad för gruppens arbete och resultat, så har jag några tips utifrån vad forskning inom området grupputveckling har lärt oss.

Först och främst bör vi anpassa insatsen efter gruppens behov och förutsättningar. Dels har ett större team (fler än tio personer) störst utväxling av en grupputvecklande insats, dels har team varierande behov vid olika tidpunkter. Vidare bör man förstås ägna tiden åt sådant som faktiskt gör skillnad. Forskaren Susan Wheelan har sammanställt en lista på tio områden där de framgångsrika teamen skiljer sig från de mindre framgångsrika:

  1. Tydliga och överenskomna mål för vad gruppen skall uppnå.

  2. Rollerna i gruppen är funktionellt fördelade samt är tydliga för och accepterade av medlemmarna i gruppen.

  3. Gruppmedlemmarna är ömsesidigt beroende av varandra eftersom uppgifternas art kräver samarbete för att lösas.

  4. Ledarskapet är flexibelt och anpassas efter gruppens behov.

  5. När man kommunicerar med varandra får alla komma till tals. Gruppen efterfrågar, ger och använder sig av feedback.

  6. Tillräcklig tid avsätts för att diskutera, planera och fatta beslut. Gruppen har enats om hur den fattar beslut och beslutsmetoderna är funktionella.

  7. Fattade beslut implementeras, utvärderas och korrigeras om så behövs.

  8. Normerna i gruppen fokuserar på prestation, kvalitet, framgång och kreativitet. Individuella olikheter i gruppen tolereras så länge medlem bidrar till att nå målen.

  9. God struktur i form av minsta möjliga antal (gärna 3-6 stycken) medlemmar i relation till uppgifterna som skall lösas, tillräckligt med tid tillsammans i gruppen och gruppen kan dela in sig i mindre grupper när det behövs .

  10. Fokus är på samarbete, perioder av konflikter finns men också strategier för konflikthantering.

Var skall man då börja? Om ni är osäkra – börja med att tydliggöra mål och roller (det har störst effekt), eller låt teamet fylla i Group Development Questionnaire (GDQ) och få klara besked om hur just ni bör prioritera.

Överväger ni att ta hjälp av någon som är specialiserad på grupputveckling? Läs då min kollegas blogg om varför folk är skeptiska till teamutveckling först, eller ta kontakt med oss - vi är tillbaka från vår kick off på måndag! 

Referenser:Klein, Salas et al, (2009). Does Team Building Work?Söderfjäll, (2016).

To Team or Not to Team.Wheelan, (2013). Att skapa effektiva team.

Föregående
Föregående

Sluta klaga!

Nästa
Nästa

Konsultens bästa samtalstips!