Jag är en bluff – och snart kommer jag att bli avslöjad!

Har du någon gång tänkt att folk runt omkring dig överskattar din förmåga? Att någon när som helst kommer att avslöja att du är en bluff? Eller kanske att du har fått ditt jobb för att de gjorde ett misstag och förväxlade dig med någon annan?

Själv har jag vissa tendenser som hänger ihop med detta: Jag är till exempel expert på att prata bort komplimanger. Istället för att ta åt mig av dem och klappa mig själv på axeln hör jag mig ibland säga ”tack, men jag har faktiskt fått mycket hjälp” eller ”jag hade tur och var på rätt plats vid rätt tillfälle”. Beteenden som dessa kan vara tecken på vad som har kommit att kallas Impostor phenomenon. Impostor phenomenon, eller Bluffenomenet, kännetecknas av att en person har outtalade tankar kring att inte förtjäna sin plats eller position – trots att personen kan uppfattas som mycket kompetent av andra. Det råder stor diskrepans mellan personens egen självbild och hur andra ser på honom eller henne. Många personer som känner igen sig i bluffenomenet tänker att deras framgång antagligen beror på tur eller kanske rent av är ett misstag. Vanligt förekommande är också tanken att ha lurat alla att tro att man är mer kompetent än vad man är. Kort och gott – folk som upplever bluffenomenet känner sig som bedragare (från engelskans ”impostor”: bedragare, skojare).

Dr. Pauline Rose Clance och Susanne Imes myntade begreppet ”impostor phenomenon” redan på sjuttiotalet. Deras tidiga forskning visade att fenomenet då var vanligt förekommande bland högpresterande och framgångsrika personer, särskilt kvinnor. Clance och Imes kom fram till att bluffenomenet hänger ihop med det som inom psykologin kallas för attributionsteori, som berör hur människor förklarar orsaken bakom egna och andras handlingar. Känslan av att vara en bluff och att ha svårt att ta emot positiv feedback kan vara tecken på en oförmåga att internalisera sin framgång och istället se den som ett resultat av externa orsaker – med andra ord, att man attribuerar sin framgång till någonting annat än sig själv.

En del forskning har fokuserat på relationen mellan bluffenomenet och personlighet. Bland annat har studier visat att bluffenomenet korrelerar med hög emotionell instabilitet, oro och ångest. Annan forskning har istället undersökt bluffenomenet inte som ett personlighetsdrag, utan snarare som en känslomässig reaktion på en situation där personen i fråga upplever att dennes förmågor överskattas. Personen kan alltså se sig själv som en kompetent och framgångsrik person, men ändå vara rädd för att bli avslöjad som en bluff, om personen upplever att dennes förmågor överskattas.

Vad kan bluffenomenet då få för konsekvenser?

Flera - både vårt mående och vår arbetsprestation påverkas. Vi tappar engagemang och trivs inte lika bra på jobbet. Vi lägger energi på att oroa oss istället för att vara glada och stolta över saker vi åstadkommit. Att genomgående bortförklara sin framgång som en orsak av yttre faktorer kan dessutom vara ödesdigert för vårt självförtroende. Bluffenomenet kan också hindra oss från att våga söka det där chefsjobbet vi verkligen skulle vilja ha, att våga starta eget eller be om löneförhöjning.

Om du eller någon i din närhet går omkring och är rädd för att bli avslöjad – hur kan ni då hantera det?

• Först och främst gäller det att bli medveten om sitt beteende och utmana sina föreställningar. Ett sätt att göra det är att prata om sina tankar med andra och sortera ut vad som är fakta och vad som är fantasier.

• Det kan också vara verksamt att göra så kallade själv-affirmationer. En självaffirmation innebär att man i tanke eller handling stöttar och stärker sin självintegritet och självkänsla. Ett sätt att göra det på är att skriftligt beskriva en eller flera egenskaper eller värderingar hos sig själv som man tycker om och är stolt över. Trots att affirmationen bara görs en kort stund kan själv-affirmationer få långsiktiga konsekvenser eftersom de aktiverar positiva kognitiva processer i hjärnan.

• Ge dina kollegor konkret och realistisk feedback istället för generella komplimanger. Med konkret feedback kan vi visa vår uppskattning mot kollegor och samtidigt minimera sannolikheten att de ska känna sig överskattade. Konkret feedback underlättar för kollegan att ta till sig, och få användning av, informationen.

• Slutligen: håll koll på hur du själv tar emot feedback - slår du ifrån dig den för att upprätthålla din sanning om dig själv som en bluff? Träna på att ta emot feedback och träna på att våga ta åt dig äran om du gjort något bra.

Läs mer om Sandahl Partners och våra tjänster här

Referenser

Bernard, Dollinger & Ramaniah (2002). Applying the Big Five PersonalityFactors to the Impostor Phenomenon. Clance & Imes (1978).

The Imposter Phenomenon in High Achieving Women: Dynamics and Therapeutic Intervention.

Neureiter & Traut-Mattausch (2016). Inspecting the Dangers of Feeling like a Fake: An Empirical Investigation of the Impostor Phenomenon in the World of Work.

O’Brien McElwee & Yurak (2010). The Phenomenology of the Impostor Phenomenon.

Steele (1988). The psychology of self-affirmation: Sustaining the integrity of the self.