Vi som var så överens..

Familjen var på semester i Stockholm. Alla ville uppleva Djurgården och Gröna Lund. Alla ville ha trevligt. Målet för familjen den dagen var gemensamt och demokratiskt beslutat. Så hur kom det sig att vi som var så överens ändå blev så osams? För det blev vi. Osams alldeles i en vägkorsning. I mötet med verkligheten visade det sig finnas så många vägval att göra. Tunnelbana eller promenad eller djurgårdsfärja? Snabbt och effektivt eller sakta med möjligheten att stanna upp vid ett trevligt café?

På en annan plats möttes socialtjänsten och skolan på orten i en ny samverkanssatsning. En projektledare hade tillsatts av folkhälsoenheten. Det är klart man ska samverka kring barns skolresultat i kommunen, tyckte alla. Genomförd skolgång ger bättre hälsa. Målet var klart: fler ska klara grundskolan. Men redan efter en kvart har mötet kört ihop sig. Vägen mot målet visade sig kunna se ut på olika sätt beroende på vem som beskrev den. När visionen nuddade marken syntes fler nyanser.

Förutsättningar för mänskliga system, t ex en arbetsgrupp eller en familj, att utvecklas återfinns i deras förmåga att urskilja, hantera och integrera olikheter/skillnader, säger modern systemteoretisk forskning. På vilket sätt har familjen eller arbetsgruppen i fråga nytta av sina olikheter där i vägkorsningen eller på projektmötet? Olikheter är ju i ärlighetens namn så jobbigt att man lätt får flyktkänslor och fantiserar om livet på en öde ö. Men att stoppa huvudet i sanden är inte framkomligt om man vill uppnå ett resultat. Jag återkommer snart till det men vill först introducera en kvinnlig pionjär på området.

Mary Parker Follett var forskare och organisationspsykolog, aktiv i Boston i början av 1900-talet när stadens förmåga att ta emot nya fattiga immigrater töjdes till sitt yttersta. Olika språk och tankar om det goda samhället och tuffa arbetsvillkor ledde till konflikter. Mary Parker Follett var bildad och skrev flera böcker men kom också att hela sitt liv pröva teorierna praktiskt genom sitt samhällsengagemang. Hon organiserade socialt reformarbete, vuxenskolor och mötesarenor för samtal människor emellan och blev under mellankrigstiden en internationellt efterfrågad föreläsare på samarbetsområdet.

”Eftersom konflikten existerar här i världen och eftersom vi inte kan undgå den, anser jag att vi borde använda den. Istället för att fördöma den, borde vi låta den arbeta för oss”, skriver hon och utforskar vidare den energi konflikter och konfliktlösning kan ge. Att skapa förutsättningar för dialoger genom att låta olikheter komma till tals på ett organiserat sätt och eventuellt kunna finna en gemensam lösning var centralt i Marys arbete. Det handlade inte om debatter eller diskussioner utan om att på ett utforskade sätt skapa lärande i en grupp genom att varje synsätt får sin tid att uttrycka sig.

Detta används än i dag som ett grundläggande arbetssätt för att urskilja, hantera och integrera olikheter i grupper om sammanhanget ger utrymme för det. Sammanfattningsvis några saker att tänka på i mötet mellan olikheter.

– Lyssna på ett perspektiv i taget
– Eftersträva lärande och nyfikenhet
– Utforska mer än förklara
– Var konkret mer än övergripande
– Sök likheter i det olika och olikheter i det lika för att mötas i en mer detaljrik förståelse

I friktionen frigörs energi, menade Mary Parker Follett och hänvisade till de fysiska lagarna. Energi som behövs i både arbete och fritid.

Familjen hade vid det här laget sammanbitna slagit sig ner på en parkbänk. Åtminstone en av de vuxna fantiserade om semester på egen hand. Det var tyst ett tag. Var tog glädjen vägen, sa ett barn. Vi har ju all tid i världen, varför så bråttom, sa det andra. Samtalet tog fart och barnen, mer än föräldrarna, förstod värdet av att lyssna till olika synpunkter, en person i taget. Efter ett tag fanns på nytt något gemensamt, om än mer närliggande och konkret än tidigare mål. Alla ville ha lunch. Och med mat i magen framstod promenad som ett trevligt sätt att ta sig mot målet.

Läs mer om Sandahl Partners och våra tjänster här

Litteratur

Westlander, G. (2016). Aktivist för mångfald och integration

Pionjären Mary Parker Follett. Carlssons bokförlag.

0 Kommentarer

Lämna en kommentar

Want to join the discussion?
Feel free to contribute!

Lämna ett svar