Känsloskolan - Vinster med att lyssna på dina känslor

Första delen av känsloskolan handlade om att känslorna är ett livsviktigt signalsystem som talar om vad vi vill och behöver samt vilka grundaffekter som känslorna stammar från*.

I denna del berättar jag om vad vi kan vinna på att ha god kontakt med vårt känsloliv. Våra känslor är lika för alla människor när det gäller kroppsliga signaler och hur de yttrar sig i t.ex. ansiktsuttryck. Hur vi handskas med känslorna är dock olika och beror till stor del på vad vi lärt oss av våra föräldrar. Vissa är vana att stänga av eller inte visa sina känslor. Kanske distraherar de sig från dem genom t.ex. tv-tittande, mat eller spel, eller kanske de rationaliserar sig igenom en känslofylld situation. Andra är uppvuxna i en miljö där känslor välkomnas och uttrycks livligt. De vet ofta vad de vill och behöver och kan också uttrycka det.

Att veta vad man känner är viktigt och värdefullt. Det håller forskningen med om. Att sätta ord på känslorna är enligt forskning effektivare för känsloreglering och långsiktigt välmående än både distraktion och rationalisering. Man har också funnit goda effekter på ungdomars psykiska hälsa såväl som empatiska förmåga när de fick lära känna sina känslor och sätta ord på dem. En medvetenhet om känslorna är också stressförebyggande, eftersom man när man har kontakt med kroppsliga signaler i högre grad ser till att t.ex. få den återhämtning eller sätta de gränser man behöver.

De flesta känsloreaktioner är kortvariga och klingar av efter en kort stund, men en ogynnsam arbetsmiljö kan skapa mycket långvariga känsloreaktioner och därmed ohälsa och försämrad funktionsförmåga. Att lyssna till kroppens budskap är med andra ord mycket värdefullt för att vi ska kunna ha t.ex. goda relationer, god hälsa och gott samarbete med andra.

Om känslorna används och uppmuntras på en arbetsplats bäddar det för att kunna nyttja allas resurser på bästa sätt och vi bygger också ett kitt mellan medarbetarna så att gemenskapen stärks. När en arbetsgrupp når en stark sammanhållning och vi-känsla innebär det inte att alla tycker lika, utan att alla kan få uttrycka sina olikheter, även vad gäller känslor. Det är då vi når verklig synergieffekt av att arbeta tillsammans, eftersom vi får tillgång till fler perspektiv på situationen och använder allas bidrag på bästa sätt.

Dessutom samverkar vårt tankesystem och våra intellektuella resurser med vårt känslosystem, så för att kunna använda vår hjärna behöver vi även ha tillgång till våra känslor! Bland annat lär vi oss mycket bättre om vi samtidigt är känslomässigt närvarande i det vi gör. Att vara medveten om känslolivet är också ett sätt att ta större makt över våra liv, eftersom det vi inte är medvetna om lättare styr oss medan det vi är medvetna om kan vi styra själva i högre grad.

Det är lätt att tänka att livet helst ska bestå av bara glädje och lycka. Det är dock inte själva syftet med känslolivet, utan det är till för att meddela alla sorters behov och skapa kontraster i livet. Alla känslor behövs och är viktiga för ett färgrikt liv!Det är samtidigt väldigt viktigt att känslorna för den skull inte flödar helt okontrollerat, särskilt på arbetsplatsen, men även i våra privata relationer. Vi behöver alla reglera känslolivet och fundera över vad som är relevant att uttrycka i varje given situation. I nästa del av känsloskolan får du tips på hur du kan öva upp din förmåga att lyssna på känslorna såväl som hantera och reglera dem.* Grundaffekterna är glädje, intresse, förvåning, avsmak, avsky, ilska, ledsnad, rädsla och skam.

Referenser:

Dahlgren och Starrin (2004). Emotioner i organisationer.

Kircanski m. fl. (2012). Feelings Into Words: Contributions of Language to Exposure Therapy.

Kozlowski och Ilgen (2006). Enhancing the Effectiveness of Work Group and Teams. 

Läs gärna om Sandahl Partners olika tjänster här   

Föregående
Föregående

Känsloskolan - Lär känna dina känslors signaler

Nästa
Nästa

Känsloskolan: Vårt livsnödvändiga signalsystem