Är din organisation som en julidag i Calcutta?

Häromdagen skrev Karin Bojs i DN om aktuell forskning som visar att bankanställda är mer benägna än andra att fuska om de kan tjäna pengar på det. Forskarnas slutsats var inte att det tycks som att banker lockar många oärliga människor, utan att de värderingar som finns på banker, med ensidigt fokus på pengar och materiell status, underblåser ett ohederligt beteende. Bankledningarna behöver fokusera mycket mer på att utveckla en kultur med goda normer vad gäller etik och moral.

Det fick mig att tänka på ett YouTube-klipp från World Economic Forum i Davos. Sumantra Ghoshal, professor och framgångsrik forskare på bl.a. London Business School och Insead i Paris beskriver på några minuter sin ”Springtime theory”.

Den handlar om organisationskultur; den vardag som medarbetare lever och verkar i (inte den som högsta ledningen befinner sig i). Den där känslan som medarbetarna bär med sig i mötet med kunden och varandra och som är svår att beskriva med ord, som kan kallas ”the smell of the place”.

Ghoshal använder metaforer för att beskriva två ytterligheter. En organisationskultur kan upplevas som en julidag i Calcutta (35 grader varmt, luftfuktighet 99 % och 14 miljoner invånare), d.v.s. en miljö som är kvävande, arbetsam och tröttande.

Kännetecken och byggstenar i en sådan organisationskultur är enligt Ghoshals forskning kontroll, regler, restriktioner, lydnad och kontraktstyrda relationer mellan medarbetare och organisation.

Den andra ytterligheten jämförs med en vårdag i Fontainebleu utanför Paris, med krispig luft, skir grönska och fåglar som sjunger. Där får man energi, lust och spring i benen.

En sådan kultur kännetecknas av

Stöd: Medarbetare får stöd och coaching och tillgång till nödvändiga resurser.

Stretch: Medarbetare känner att de vill och kan göra mer och bättre i alla lägen, eftersom det är ok om det skulle bli litet ”fel”

Disciplin: Det är tillåtet att hålla med eller inte hålla med om saker och ting, men när beslut är fattade ställer man upp bakom dem.

Tillit: Det är inte kontrakt och kontroll som är grunden i relationen till medarbetarna, utan tillit och mandat.

Ghoshals slutsats är att högsta ledningens viktigaste uppgift är att förändra kontexten, ”the smell of the place”, inte medarbetarna. Hur är ”the smell of your place” – Calcutta, Fontainebleu eller något helt annat?

För den intresserade kan man titta på karismatiske Ghoshal här: http://www.youtube.com/watch?v=UUddgE8rI0E

Nyfiken på Sandahl Partners och våra tjänster? Kontakta oss gärna på info@sandahls.se