SCT-modell för bättre arbetsklimat
Med SCT (Systems Centered Training) kan man öka kreativiteten och produktiviteten i en organisation,men SCT kan även användas vid till exempel individuell coaching av chefer.
Psykologerna Tomas Rudal och Maria Åkerlund sammanfattar sina intryck från den första öppna SCT-workshopen i Sverige.
Den 14-16 februari 2003 hölls den första öppna SCT-workshopen i Sverige. Den leddes av Yvonne Agazarian och Susan Gantt från SCTRI (Systems Centered Training and Research Institute) i samarbete med konsulterna Anna-Lena Sundlin och Eva Birgerson från Sandahl Partners. Deltagarna var en blandad grupp av intresserade chefer från olika företag och organisationer. Dessutom deltog ett antal intresserade organisationskonsulter. Det blev tre intensiva dagar på Van der Nootska Palatset i Stockholm.
Yvonne Agazarian kom till USA 1960 för att avsluta sin utbildning till psykoanalytiker. Utbildningen hade hon påbörjat i sitt födelseland England. Hon började studera vid the Psychoanalytic Studies Institute i Philadelphia. Där bestämde hon sig för att skriva in sig på kurser vid den psykologiska institutionen, men gick fel och hamnade på universitetets gruppdynamiska center. Följande sommar undervisade hon vid centret. Det var här hon kom i kontakt med Lewins fältteori och lärde sig forskningsmetodik. Hon hade funnit de första byggstenarna till det som skulle komma att bli hennes teori, Systems Centered Theory (SCT).
Yvonne arbetade som psykoanalytiker under ett antal år men började hemsökas av misstanken att psykoanalys förstärker patientens upplevelse av att vara världens centrum, och att det är denna känsla av att stå i centrum och vara avskild som är den främsta källan till psykiskt lidande eftersom den gör patienten sårbar för skam.
Ytterligare en byggsten i SCT är Bennis’ och Shephards teori om gruppers utveckling. Bennis och Shephard utgick från Bions iakttagelser av hur en grupps beteende påverkas mer av underliggande dynamik eller grundantaganden än av de enskilda medlemmarnas psykologi. De byggde vidare på detta och antog att gruppers utveckling drivs framåt av denna gruppdynamik och att de grundantaganden som Bion identifierat visar sig i en bestämd ordning. En fas av beroende följs av konkurrens och konflikter vilka kulminerar i att ledaren utses till syndabock vilket i sin tur följs av en fas av intimitet.
Yvonne använde sig av SAVI (System for Analyzing Verbal Interaction) för att analysera kommunikationen i de olika faserna och fann att det finns ett tydligt kommunikationsmönster för respektive utvecklingsfas. SAVI hade Yvonne utvecklat tidigare, tillsammans med Anita Simon. Det är ett system utvecklat för forskning om kommunikation. Systemet delar in verbal kommunikation i bl a sådan som leder till informationsöverföring och sådan som hindrar informationsöverföring.
SCT är en teori om levande mänskliga system som överlever, utvecklas och transformeras till allt större komplexitet genom urskiljning och integrering av olikheter. Levande mänskliga system är enskilda individer, familjer, grupper, organisationer, nationer etc. Ett system har dels ett primärt, outtalat mål, nämligen överlevnad och utveckling, dels ett uttalat uppgiftsmål. Teorin ligger till grund för metoder som ska främja systemets överlevnad, utveckling och transformering. Dessa metoder är exempelvis gränssättning och ”functional subgrouping”.
SCT bygger på teoretiska bidrag från olika håll men bidrar också till modern psykologi med unika tankar och metoder. Ett sådant bidrag är just functional subgrouping. Det är en konflikthanteringsmetod som används för att urskilja och integrera olikheter. Subgrouping går till så att man i gruppen förenas runt likheter först och väntar med olikheter. Man bygger på vad andra säger och matchar svaret både vad gäller innehåll och känsla. Gruppen fortsätter att föra in likheter till dess att den utforskat en sida av frågan färdigt. Därefter blir det tillfälle att komma in med olikheter. På detta sätt kan man utforska båda sidorna eller flera aspekter av en fråga. De olikheter som finns i gruppen och den integrering av dessa som sker speglar de inre motsättningar som finns och den integrering som sker hos varje individ i gruppen. Metoden hjälper oss se likheten i det till synes olika och olikheten i det till synes lika och därmed nå en högre nyansering och komplexitet.
Gränssättning innebär att terapeuten bevakar systemets gränser och pekar på exempelvis när kommunikationen handlar om framtiden eller det förflutna i stället för nuet. Terapeuten bevakar också att inte brus stör kommunikationen. Brus i kommunikationen utgörs av vaghet, motsägelser och överflödig information. En förutsättning för utveckling är att kommunikationen är klar och att verklig informationsöverföring äger rum.
Målet för en SCT-terapi är att patienten ska ha större tillgång till sina resurser. Det första steget på vägen mot större tillgång till och ett friare användande av personliga resurser är att upptäcka skillnaden mellan tanke och känsla. Detta är nödvändigt för att man ska få tillgång till sin kognitiva förståelse såväl som sin intuitiva, känslobaserade förståelse. Man måste alltså först skilja på de två och därefter integrera dem.
Interventionerna är också ägnade att föra patienten från självcentrering till systemcentrering. Detta görs i fyra steg. Steg ett är att utveckla ett observerande jag och skilja det från sitt personliga jag. Steg två är att utveckla ett medlemsjag (inta sin medlemsroll) och skilja det från det observerande jaget. Steg tre är att ingå i en subgrupp och steg fyra är att via functional subgrouping ingå i och arbeta för gruppen-som-helhet. När man nått dit upplever man att det som händer är en funktion av gruppen och inte (bara) av min person.
Enligt SCT präglas varje utvecklingsfas i ett levande mänskligt system (såsom de beskrivs av Bennis och Shephard) av en specifik uppsättning psykologiska försvar. En SCT-terapeut går in för att modifiera dessa försvar som ses som hinder i kraftfältet (Lewins kraftfältsteori). Varje gång en patient stöter på ett försvar som hindrar henne eller honom från att utvecklas vidare ställer terapeuten patienten inför ett val. Det man får välja mellan är att utforska försvaret eller att utforska det som försvaret hjälper honom eller henne att undvika.
Målet för den nybörjargrupp som deltog i workshopen i Stockholm var att lära sig functional subgrouping. Det gjordes en skriftlig utvärdering av dagarna som visade att i stort sett alla deltagare var mycket nöjda. De uppgav att de lämnade workshopen med en hög grad av frigjord energi och många idéer om hur man kan använda sig av SCT-modellen i den egna organisationen. Enligt utvärderingen var det tre teman från denna workshop som gav deltagarna de mest bestående upplevelserna.
Ett av de teman som lyftes fram var vikten av att ständigt arbeta med de tre grundpelarna mål, roll och sammanhang (kontext). En aspekt av detta var hur viktigt och svårt det är att skilja på sig själv som person och den roll man intar i en grupp. Det innebär ett visst gränsöverskridande att lämna det rent personliga och ta upp sin medlemsroll och många upplevde det som mycket lärorikt att utforska detta gränsöverskridande inom ramarna för denna workshop.
Ett annat tema var hur nytt och användbart många av deltagarna upplevde functional subgrouping. I allför många företag och organisationer idag tystas olikheter ner i rädsla för negativa konsekvenser som konflikter och låsningar. Med hjälp av subgrouping lyfter man fram olikheterna i gruppen när gruppen är mogen att hantera och integrera dem. Det var en genomgående övertygelse bland deltagarna i workshopen att man med detta sätt att arbeta skulle våga mycket mer än man vanligtvis gör i dagens organisationer och företag.
Ett tredje tema som många hade lärt sig mycket om var att inte låta sig distraheras av ”tidsresor” och ”tankeläsning”. Negativa minnen av det förflutna och negativa förväntningar om framtiden tar ofta mycket energi från arbetet här och nu. Likadant är det med idéer om vad andra tycker och tänker som inte utforskas närmare. Under workshopen uppmuntrades deltagarna att utforska sin förutfattade meningar om framtiden eller om vad andra deltagare tänkte.
Yvonne Agazarian har fram till nyligen varit ordförande i SCT-organisationen, SCTRI. Ny ordförande sedan årsskiftet är Susan Gantt. Organisationen ägnar sig bland annat åt att arrangera utbildning och träningstillfällen samt stödja forskning om metoderna. För närvarande arrangeras regelbundet en veckas grundläggande träning i grupp i York varje höst och en konferens hålls varje år, förra året och i år i Philadelphia, nästa år i Atlanta. Stegen på väg mot licensiering är foundation group, intermediate group, skills training, mentor training, authority issue group och licensing group.
Ett exempel på forskning som bedrivs är ett försök med subgrouping som metod för delaktigt beslutsfattande och konfliktlösning. Ett antal grupper fick en kort introduktion och träning i functional subgrouping, andra grupper fick göra några lära-känna-varandra-övningar och ytterligare andra grupper fick ingen introduktion. Därefter fick de i uppgift att agera som en skolstyrelse och fatta beslut om huruvida skoluniform skulle införas på skolan eller inte. Mötena videofilmades och kommunikationsmönstret skiljer sig kraftigt åt mellan grupperna. De grupper som inte fått någon introduktion genomled kaotiska möten med hög ljudnivå och fattade ofta till sist sitt beslut genom att rösta. De grupper som lärt sig subgrouping hade de lugnaste mötena och erbjöd deltagarna störst chans att göra sig hörda. Efter ”styrelsemötet” mättes hur nöjda deltagarna var med det beslut som fattats med hjälp av en enkät. Den genomsnittliga nöjdheten var likadan över alla tre typerna av grupper, men spridningen var störst i de grupper som inte fått någon introduktion och minst i de grupper som lärt sig subgrouping. Man kan dra slutsatsen att uppslutningen runt beslutet skulle bli störst i de grupper som kommit fram till sitt beslut med hjälp av subgrouping.
Yvonne Agazarian ägnar sig nu åt att utbilda, träna och handleda terapeuter och andra yrkespersoner som har användning av SCT. Sedan hon avgått som ordförande har hon också tid att forska och framför allt att skriva om SCT. Det pågår inom SCTRI ett intensivt arbete med att anpassa tillämpningen av SCT till arbete med företag och organisationer.
Sandahl Partners använder SCT i organisationsutvecklingsarbete. Exempel på hur man i uppdrag kan använda SCT är functional subgrouping och gränssättning som ett sätt att öka en hel organisations kreativitet och produktivitet. När organisationen ökar i komplexitet och fokuserar sin energi på uppgiftsmålen och nutiden använder den sina resurser mer effektivt. SAVI har också visat sig framgångsrikt som grund för att förbättra den interna kommunikationen i arbetsgrupper. Med SAVI som utgångspunkt kan man också träna grupper i att ge och ta feed-back på ett sätt som gagnar gruppens uttalade mål och hjälper medlemmarna att inte ta kritik personligt. SCT kan dessutom med fördel användas i individuell coaching av exempelvis chefer. Inledningsvis arbetar man då med att tydliggöra roll, mål och sammanhang och därefter arbetar man med att modifiera försvar, eller hinder, på vägen mot utveckling.
Nu planerar man att gå vidare med introduktionen av SCT i Sverige. Ett par nya workshops för intresserade i privat och offentlig verksamhet planeras till början av 2004. Dessutom har en svensk träningsgrupp i SCT bildats och skall träffas och arbeta 5-6 gånger om året.
Referenslista
Agazarian, Y.M. Systems-Centered Therapy for Groups. Guilford Publications, New York 1997.
Agazarian, Y.M. & Gantt, S. P. Autobiography of a Theory, Jessica Kingsley Publishers, London 2000.
Agazarian, Y.M. A Systems-Centered Approach To Inpatient Group Psychotheray, Jessica Kingsley Publishers, London 2001.
Tomas Rudal
leg. psykolog och konsult Sandahl Partners Stockholm
Maria Åkerlund
leg. psykolog och konsult Sandahl Partners Stockholm
Tomas Rudal
Leg psykolog (1989) och leg psykoterapeut (2000) (SAPU -Stockholms akademi för psykoterapeutisk utbildning).
Har arbetat som organisationskonsult sedan 1994 och innan dess 4 år som klinisk psykolog som handledare, utbildare och terapeut på en sluten avdelning inom Stockholms läns Landsting. Arbetar med rekrytering, personbedömning, grupp- & ledarutveckling samt upplevelsebaserade seminarier inom näringslivet om bl a kommunikation och emotionella kompetenser. Framställer en enkät/ett diskussionsunderlag för emotionella kompetenser. Aktuella uppdrag: förbundsstyrelsemedlem i Sveriges Psykologförbund.
Maria Åkerlund
Leg psykolog (1990) och konsult på Sandahl Partners Stockholm sedan 1995, delägare sedan 2001.
Arbetar med urval och chefsutveckling, karriärplanering, ledningsgruppsutveckling, team-building mm. Deltar i SCTRI’s utbildnings- och träningsprogram. Ordförande för Svenska Rorschachföreningen.
Psykologtidningen 14/03