Psykopater bland chefer

Är psykopater överrepresenterade bland chefer?

Den frågan dyker upp då och då i olika sammanhang, såväl inom media och forskning som på kafferasterna på jobbet. Litet extra fokus på frågan blev det kanske i samband med att boken ”Omgiven av psykopater” kom ut 2017 (Thomas Eriksson, Forum).

När frågan ställts inom forskningen har resultaten varit motstridiga, men vi psykologer är i allmänhet inte särskilt oroade över att psykopater skulle vara överrepresenterade på chefspositioner. En psykopatisk personlighet kan enkelt sammanfattas i tre egenskaper: aggressivitet (när det gäller att hävda dominans över andra), impulsivitet och brist på empati (elakhet). Det vi vet är att personer med drag av psykopati i regel har svårare att anpassa sig i samhället och därför i stället är klart överrepresenterade i våra fängelser.

För att försöka ta reda på hur det ligger till med psykopatiska drag hos våra chefer, har man i en nyligen publicerad studie sammanställt den forskning som finns på området. Det man kom fram till var att ett visst mått av psykopatiska drag faktiskt tycks hjälpa dig att nå en ledarposition. Men detta gäller bara om du är man. För kvinnliga ledare tycks psykopatiska drag snarare vara en nackdel.

För att reda ut detta behöver vi skilja på två begrepp som man brukar studera, leadership emergence och leadership effectiveness. Leadership emergence betyder ungefär att man uppfattas som en ledare av andra, antingen för att man helt enkelt är chef, eller att man verkar ha chefsegenskaper. Leadership effectiveness innebär att man uppfattas som en effektiv ledare av andra eller att det team man leder faktiskt presterar väl.

Den ovannämnda studie pekar på är att psykopatiska drag främst har ett samband med leadership emergence, och alltså bara när det gäller män. För män fanns också ett svagt samband mellan psykopatiska drag och leadership effectiveness. För kvinnor visade forskningen däremot inga samband mellan psykopatiska drag och något av dessa ledarbegrepp. En möjlig förklaring till detta var enligt forskarna att psykopatiska drag är mer normativt för män, det vill säga vi förväntar oss det i högre grad av män, och de kan därmed ”komma undan” med den typen av beteenden i högre grad.

Sambanden i studien var dock svaga, vilket betyder att det inte finns anledning till alltför stor oro för att psykopater skulle vara överrepresenterade bland manliga chefer i våra organisationer. Att vi har mer överseende med dessa drag hos män pekar dock på att kvinnor minskar sina chanser att bli (framgångsrika) chefer om de försöker efterlikna manliga ledare med psykopatiska drag.

Och det finns förstås fler skäl till att inte eftersträva psykopatiska beteenden som ledare. Att psykopatiska män i högre grad kan gömma sig bakom en könsnorm innebär inte att de blir bra ledare. En psykopatisk chef kan tvärtom vara förödande i en organisation. Detta har i många andra studier visat sig exempelvis i att medarbetarna trivs sämre på jobbet och är mer benägna att säga upp sig.

Det kan finnas större anledning att hålla utkik efter chefer med narcissistiska personlighetsdrag. Det finns forskningsstöd som pekar mot att denna grupp är överrepresenterad bland chefer och är ett faktiskt problem i arbetslivet, och vi kan anta att det är dessa chefer som icke-psykologen kallar “psykopater”. Om detta kan ni läsa mer i en tidigare blogg,  http://www.sandahls.se/2014/06/18/ar-chefer-psykopater/

Bästa rådet när man blir charmad av starkt karismatiska personer med ledarambitioner är därför att inte fundera över om de möjligen har en diagnos (eller ännu värre ställa diagnosen själv), utan att göra en ordentlig person- och riskbedömning – med hjälp av vetenskapliga metoder och en utbildad psykolog.

Läs mer om Sandahl Partners och våra tjänster här

Referenser

Landay, K., Harms, P. D., & Credé, M. (2018). Shall we serve the dark lords? A meta-analytic review of psychopathy and leadership. Journal of Applied Psychology

Mathieu, C., & Babiak, P. (2016). Corporate psychopathy and abusive supervision: Their

influence on employees’ job satisfaction and turnover intentions. Personality and

Individual Differences, 91, 102-106.

Sanecka, E. (2013). The effects of supervisor’s subclinical psychopathy on subordinates

organizational commitment, job satisfaction and satisfaction with supervisor. The Journal

of Education, Culture, and Society, (2), 172-191.

Volmer, J., Koch, I. K., & Göritz, A. S. (2016). The bright and dark sides of leaders’ dark triad

traits: Effects on subordinates’ career success and well-being. Personality and Individual

Differences, 101, 413-418.