Funktionell analys

Varför gör jag som jag gör? – en introduktion till funktionell analys

Ända sedan födseln har vi samlat på oss erfarenheter om vår omvärld. Vår kropp lär sig koppla ihop situationer till känslomässiga reaktioner, beteenden och konsekvenser. Vi lär oss vad som händer när vi gör på ena eller andra sättet. Det innebär att vi kommer fortsätta med det som skapar positiva upplevelser och med det som minskar negativa upplevelser här och nu. Vi drivs av de kortsiktiga konsekvenserna, även om i alla fall jag ibland önskar att det vore annorlunda. För att komplicera saken ytterligare tar vår hjärna inte hänsyn till alla detaljer i sammanhanget, utan väljer ut delar som den tycker är viktig utifrån våra erfarenheter och reagerar mer eller mindre per automatik. Hur vi agerar på känslan som uppstår kommer påverka både oss själva och det sammanhang vi är i, både kortsiktigt och långsiktigt. När vi sedan som vuxna kommer in i ett nytt sammanhang kan dessa erfarenheter antingen vara hjälpsamma eller hindrande.

Jag märker exempelvis att när jag är hungrig så känns det som en väldigt bra idé att köpa det där godiset i butiken på väg hem innan middagen. Detta trots att jag gång på gång bestämt att jag ska åka raka vägen hem. I stunden njuter jag riktigt av att äta den där kexchokladen, men efteråt ångrar jag mig. Ett annat exempel där jag istället väljer att agera tvärt emot min känsla är de dagar jag vaknar och är jättetrött, ögonen känns helt igenklistrade och kroppen nästan sitter fast i sängen. Jag väljer ändå att gå upp så att jag hinner i tid till jobbet, för det går i linje med vad jag tycker är viktigt i livet, dessutom får jag ju inte lön om jag stannar hemma.

För att sortera sina upplevelser och lättare se hur de hänger ihop kan vi använda oss av en modell som kommer från behaviorismen och används mycket inom kognitiv beteendeterapi,  KBT. Modellen kallas beteendeanalys eller funktionell analys och kan ha olika förkortningar men samma uppbyggnad. Här använder jag förkortningen ARK. A står för Antecedent, d.v.s det som kommer före själva reaktionen. R står för reaktion, det vill säga tankar, känslor, kroppsliga reaktioner och beteenden. K står för konsekvens på kort sikt och på lång sikt. Så här kan en analys med hjälp av ARK se ut:

 

Antecedent

(Situation, trigger, sammanhang)

Reaktion

(tankar, känslor, kroppen, beteenden)

Konsekvens

(på kort sikt och lång sikt)

 

APT, kl. 16.00. Känner mig trött och irriterad efter en lång dag. Chef meddelar att gruppen ska börja använda sig av digitala möten via videolänk. Ingen i gruppen har haft digitala möten förut. Det är mycket inbokat i kalendern närmaste månaden. Tankar: ”Krångligt”, ”Jag vet inte hur jag ska göra”

Känsla: Oro, ilska

Kroppen: Hjärtat slår fort och hårt

Beteende: Säger till chefen i hård ton, med armarna i kors ”Detta kommer inte att fungera!”

 

Kort sikt – för mig i stunden:

Minskad oro. Upplevd ökad chans att införandet av digitala möten inte blir av.

 

Lång sikt – för andra och mig själv  efter mitt agerande och framåt:

Dålig stämning på mötet. Risk att andra gruppmedlemmar inte vågar säga en annan åsikt.

Risk att viktig information inte tas tillvara (exempelvis fördelar och nackdelar med digitala möten).

 

När vi ser varför vi agerar som vi gör kan vi börja fundera om, och i så fall hur, vi på ett bättre sätt kan framföra våra åsikter. Det kan också hjälpa oss att få syn på och förstå varför andra reagerar som de gör. Båda delarna ökar möjligheten att informationen blir användbar för sammanhanget och dess mål i stället för att avfärdas som ett känsloutbrott.

Läs mer om Sandahl Partners här