Optiska illusioner i arbetslivet

Har ni som jag alltid fascinerats av optiska illusioner? Vad är det som gör att vi uppfattar något som ”egentligen” inte existerar? Hermanns nätillusion illustrerar detta väl: i skärningspunkterna mellan de svarta blocken framkommer små svarta prickar när vi tittar på bilden, fastän de egentligen inte ”finns”. Förklaringen finns i vår perception, eller uppfattningsförmåga. För vi processar inte passivt de förnimmelser vi får genom våra sinnen, utan tolkar och organiserar informationen utifrån våra tidigare kunskaper och erfarenheter. Vi människor har en strävan att alltid skapa mening av det vi upplever, så vad händer då den information vi förnimmer dessutom alltid är ofullständig i någon mån?

Forskare har slutit sig till att det finns fyra huvudsakliga grundmekanismer i vår perception, vilka förklaras nedan. Begreppet stimulus i dessa sammanhang är allt som får våra sinnen att reagera (t.ex. ljud, ljus, beröring eller doft).

  1. Stimulusreduktion: Människan har inte kapacitet att ta in alla stimuli vår omvärld har att erbjuda. Därför förnimmer våra sinnen bara sådant som passerar vissa tröskelvärden. Om ett ljud är för lågt eller en beröring för svag uppfattar vi det inte. Dessutom är vi inriktade på att i första hand registrera tydliga förändringar och skillnader i vår kontext. Detta gör att förändringar som sker gradvis är svårare för oss att upptäcka.

  2. Stimulusselektion: Vi väljer även omedvetet ut vilka stimuli vi fokuserar på (och därmed noterar). Även detta är ett resultat av vår begränsade förmåga att hantera information. Vi väljer bland annat ut sådant som är starkt i intensitet eller färg, rör sig, är nytt för oss, eller skapar kontraster. Vi riktar också in oss på angelägenheter som är knutna till våra värderingar, önskningar och behov.

  3. Stimulusorganisering: När vi väl tagit in informationen, gäller det att skapa någon typ av ordning och se mönster i den. Vi grupperar gärna informationen enligt olika principer, som hur nära eller lika varandra olika objekt är. Vi delar också gärna in upplevelser i figur och bakgrund, där vi skiljer ut något i vårt synfält som ”huvudakt” och resten som ”kuliss”.

  4. Stimulussupplering: Förutom att reducera, välja ut och sammanställa det vi förnimmer, supplerar vi (fyller ut) också. Vi lägger helt enkelt till och kompletterar med information för att skapa en meningsfull helhet av det vi uppfattar.

Men hur hänger det här ihop med ditt arbetsliv tänker du? Mycket säger jag! Sedan start har Sandahl Partners brunnit för att föra in psykologisk kunskap i arbetslivet, så låt oss applicera denna perceptionspsykologi på din verklighet. Vi fokuserar på personperception, vilket behandlar hur vi uppfattar andra människor. Inom detta fält har forskning kartlagt vissa tendenser, vilka märkbart spelar in då vi uppfattar vår omgivning och därför får konsekvenser för både ditt arbets- och vardagsliv. Låt oss fokusera på en tendens för varje grundläggande princip:

  1. Stereotypier (stimulusreduktion): Detta är då vi skapat en uppfattning av en grupp människor genom att underhålla förenklade föreställningar om de egenskaper medlemmarna i gruppen besitter. Alla har stereotypa uppfattningar, eftersom detta just reducerar en del av komplexiteten i interaktionen med andra. Vi uppfattar ett enskilt drag hos någon och kan enkelt dra alla andra med denna karaktäristika över en kam. Det blir problematiskt om vi inte anstränger oss för att korrigera vår stereotypa uppfattning: ”Jaha, är den nya medarbetaren (sätt in valfritt genus, ålder, etnicitet, trosuppfattning, politisk övertygelse, utseendedrag här), då vet vi ju vad vi kan vänta oss av hen…”

  2. Förstahandsintrycket (stimulusselektion): Hur nervösa brukar ni vara då ni ska träffa era nya arbetskamrater för första gången? Denna nervositet kan antagligen till stor del härledas till vetskapen om att första intrycket färgar vår syn av en individ en lång tid framöver. Omedvetet låter vi alltså vår initiala uppfattning (selektion), ta orimligt stor plats då vi skapar en bild av hur någon ”är”. Om du gör bort dig den där första dagen kan det alltså resultera i en skakig första tid med kollegorna...

  3. Likhetseffekter (stimulusorganisering): Detta kallas även homosocial reproduktion och beskriver den tendens vi människor har att uppfatta andra som liknar oss i mer positivt ljus. Ni kan ju föreställa er hur detta tar sig i uttryck i exempelvis rekrytering – människor anställer helt enkelt hellre de som uppfattas som lika dem själva, vilket det också finns forskning som stödjer. Detta anses också vara en av förklaringarna till att kvinnor kan ha svårt att befordras till chefspositioner.

  4. Horn- och haloeffekter (stimulussupplering): Dessa effekter skapas då vi skiljer ut en viss egenskap hos någon och sedan ”springer iväg” med denna egenskap i positiv eller negativ riktning. Säg att du går på en anställningsintervju och upplever att du svarar bra på alla frågor – förutom en. Om rekryteraren låter intrycket av detta enda, lite sämre, svar förstoras och färga av sig på den totala bedömningen och uppfattningen av dig, så har en horneffekt skapats. Gloria- eller haloeffekten kan fungera så att en kollega till dig har ett riktigt sympatiskt drag, vilket gör att du överser med både det ena och det andra hos just denna kollega, bara för att du verkligen tilltalas av dennes humor/charm/vänskaplighet.

Detta är bara ett axplock av hur de grundläggande perceptionsprinciperna påverkar oss i vår vardag. Så vad ska vi göra åt våra luriga sinnestolkningar?

Ett kort svar – medvetenhet. Ju mer kunskap du har om hur du fungerar som människa, desto bättre förberedd är du för att inte falla till föga för dessa dagliga optiska illusioner. Och kom ihåg, det är inte bara du som gör dessa tolkningar och organiseringar, de är helt normala och allmänmänskliga. Frågan är vad du väljer att göra. För ditt beteende kan du i högre grad styra över än dina tidigare erfarenheter och din nuvarande uppfattningsförmåga.

Referenser:

 

Föregående
Föregående

Varför gör jag som jag gör? – en introduktion till funktionell analys

Nästa
Nästa

Framgångsfaktorer i ledningsgrupputveckling