Inget är så praktiskt som en god teori

Sandahl Partners blogg föddes år 2013 och flera hundra blogginlägg senare har vi sammanställt ett antal texter i en bok. Att läsa igenom den och reflektera över Sandahl Partners teoretiska utgångspunkter får mig att tänka på den tysk-amerikanske psykologen Kurt Lewins uttalande: Inget är så praktiskt som en god teori.

Den teori jag har i åtanke är systemteori. När jag ska förklara systemteori för individer och grupper brukar jag med glimten i ögat fråga ”Har ni tänkt på att allting hänger ihop?” Innebörden av det är att när vi betraktar ett visst fenomen är det lätt att vi missar hur omständigheter runt fenomenet påverkar (och påverkas av) fenomenet. Ta till exempel fenomenet att Kalle elva år har börjat strula. Han är trotsig på lektionerna, han har skolkat några gånger och till och med blivit ertappad med att snatta. Föräldrarna och skolan slår sina kloka huvuden ihop och kommer fram till att det behöver genomföras ett utvecklingssamtal med Kalle. Kalle själv medger i utvecklingssamtalet att det är dumt att snatta och skolka och han lovar att skärpa sig. Men det blir ingen förändring.

Nu uppstår ett vägval. Om vi betraktar Kalle som ett individualpsykologiskt fall skulle vi kunna skicka honom till skolpsykologen för några samtal i förhoppningen om att Kalle snäpper upp sig. Men om vi betraktar Kalle som ett systemteoretiskt fall blir vi intresserade av hur det ser ut inom familjen. Vi nystar lite i den delen och det visar sig att det varit tufft en tid. Föräldrarna överväger skilsmässa. Dessutom är pappa arbetslös. Bortsett från de ekonomiska konsekvenserna påverkar det också hur pappa mår. När han inte mår så bra, påverkar det hans relation med mamman i familjen. Han tycker vidare att det är pinsamt att inte duga på arbetsmarknaden och när mamma frågar hur det går med jobbsökandet ber han henne sluta tjata. Hon blir arg eftersom hon inte tycker att hon tjatar utan att hon ställer rimliga frågor. Tilliten eroderas och tankarna på skilsmässa blir starkare. Det är mindre intressant var krisen började, det är mer intressant hur de olika delarna i krisen hänger ihop och förstärker varandra.

Inom familjeterapi, som bygger på systemteori, finns begreppet identifierad patient. Begreppet implicerar att vi hoppar i galen tunna om vi går på det individualpsykologiska spåret och nöjer oss med att skicka den identifierade patienten Kalle till skolpsykologen. Kalles skolkande, snattande och trots är en funktion av krisen i familjesystemet och jag tänker att du som läser detta utan problem ser hur allting hänger ihop.

Om vi går över till arbetslivet gäller samma principer men det är inte alltid lika lätt att se hur allting hänger ihop. Låt oss ta ett exempel: Den ”identifierade patienten” Lisa har det svårt i sin chefsroll. Ska vi skicka henne på individuell ledarutveckling eller ska vi ta på de systemteoretiska glasögonen? Vi skulle kunna börja med att titta på organisationsstrukturen och se i vilken utsträckning den inverkar. Tänk exempelvis på hur det kan bli i matrisorganisationen när det är otydligt eller finns olika uppfattningar om ansvar och mandat samt när processer inte stöder samarbete eller saknas. Vi kan också försöka få koll på hur det fungerar i den ledningsgrupp i vilken Lisa sitter och vi kanske ska kasta ett getöga på det team som Lisa leder. Erfarenhetsmässigt brukar det utkristallisera sig ett eller ett par centrala hinder som påverkar Lisas möjligheter att ta sin roll.

Systemteorin i ett nötskal säger följande: Systemets rollgivningsförmåga, det vill säga förutsättningarna för Lisa att ta sin roll, trumfar hennes rolltagningsförmåga. Det finns med andra ord en poäng med att undersöka och skruva på förutsättningarna innan vi ger oss på att utveckla den ”identifierade patienten” Lisa. Den här diskussionen implicerar också att begreppet ledarskap inte enbart eller ens i första hand är en fråga om individuella färdigheter hos cheferna. Ledarskapsutveckling börjar egentligen med en organisationsutveckling där siktet är inställt på att i organisationen skapa bra förutsättningar för chefer att ta sin roll. När förutsättningarna är på plats kommer en satsning på att utveckla individuella färdigheter att få bra effekt. Omvänt gäller att det finns risk att det faller platt att skicka chefer på ledarutveckling eller -utbildning om man inte först eller samtidigt beaktar förutsättningarna i organisationen. Inget är så praktiskt som en god teori.

Läs mer om Sandahl Partners här