Du tänker inte som du tror – backfire-effekten

Du tror att du har ett öppet sinne och att du byter åsikt om du får se övertygande fakta som tyder på att du har fel. Men i själva verket är det så här: När dina djupaste övertygelser utmanas av fakta som visar att du har fel så ändrar du dig inte – tvärtom stärks du ännu mer i din uppfattning!

Ett begrepp som blivit flitigt använt i dessa politiskt polariserade dagar är faktaresistens. Hur kommer det sig egentligen att det är så svårt att ta till sig fakta? Man kan ju tycka att den nakna sanningen borde få vem som helst att krypa till korset. Problemet är en psykologisk mekanism som kallas för backfire-effekten. Detta tämligen välbeforskade fenomen drabbar oss alla och fördunklar vårt sinne. Det fungerar ungefär så här:

Våra grundläggande värderingar och övertygelser är starkt kopplade till vår självbild och känsla av egenvärde. Värderingarna hör samman med vår upplevelse av att vara i grund och botten goda människor som vill väl. När vi får höra om fakta som bekräftar dessa värderingar känner vi inget större behov av kritisk granskning. Vi klappar oss nöjt på magen och tänker: Just det, självklart är det så, det visste jag väl hela tiden. Men när vi möts av fakta som utmanar våra värderingar och visar hur de leder fel, upplever vi det som en attack mot självbilden. Våra försvar mobiliseras (informationen kan inte stämma eftersom jag är en god människa som vill väl) och motargumenten väller fram. Ju hotfullare fakta, desto starkare motreaktion. Eftersom det är lätt att överkompensera i sitt försvar leder det till att mina befintliga värderingar stärks istället för att försvagas.

Ingen är helt immun mot backfire-effekten. Forskning där försökspersoner placerats i magnetkamera visar hur hjärnan reagerar på bevis som motsäger deras politiska värderingar. Samma områden i hjärnan som aktiveras vid fysiska hot aktiverades hos försökspersonerna i en slags primitiv försvarsreaktion. Kanske är vissa av våra värderingar så intimt kopplade till självbilden att deras ifrågasättande faktiskt upplevs som ett existentiellt hot.

Detta är ju ganska dåliga nyheter om man har för avsikt att påverka andra. Hur ska man göra om inte ens fakta hjälper? Ett problem i exempelvis politiska debatter är att man ofta tar till det starkaste argument man kan komma på, ett argument som vilar på solida fakta och som motståndaren omöjligen kan slingra sig ur. Detta formidabla angrepp utlöser då motståndarens backfire-effekt med full kraft. Istället skulle man paradoxalt nog kunna pröva ett svagare argument som inte innebär ett lika stort hot mot självbilden hos den andre. Ett annat sätt kan vara att fläta ihop sitt argument med en bekräftelse av motpartens uppfattning. Att tona ned attacken och bekräfta den andre gör det lättare för denne att ta in nya fakta.

När vi organisationspsykologer arbetar med kommunikation i grupp och mellan individer handlar utmaningen ofta om att underlätta överföringen av ny information och hanteringen av olikhet. Delande av information och integration av olikhet är nämligen gruppens kanske viktigaste resurs i dess utveckling och förmåga att lösa problem. Den goda nyheten är att det går att lära sig kommunikationsbeteenden som gör det lättare att lyssna och utforska, så att backfire-effekten inte får styra.

Läs mer i vår blogg ”Tre tips för att främja hälsa och välbefinnande”

Läs mer om Sandahl Partners tjänster här

Källor:

Neural correlates of maintaining one’s political beliefs in the face of counterevidence
Jonas T. Kaplan, Sarah I. Gimbel & Sam Harris

Nature Scientific Reports 6, February 2016, Article number: 39589 

http://www.nature.com/articles/srep39589

When Corrections Fail: The Persistence of Political Misperceptions

Brendan Nyhan, Jason Reifler

Political Behaviour, June 2010, Volume 32, Issue 2, s. 303–330

http://link.springer.com/article/10.1007%2Fs11109-010-9112-2