Varför människor (med rätta) är skeptiska till teamutveckling

Lek med följande tanke: Du vill bygga en bro men saknar fackkunskap så du behöver ta in en konsult. Skulle du överväga att ta in en legitimerad psykolog? Om du svarar nej vill jag gratulera dig, jag och mina kollegor vet nämligen absolut ingenting om hur man bygger en bro. Du vänder dig förhoppningsvis istället till en civilingenjör i väg- och vattenbyggnad. Civilingenjören har kunskap om inte minst bygg- och anläggningsprojektering vilket känns relevant i förhållande till att bygga en bro.

Lek nu med den här tanken: Du vill utveckla dig själv, ditt ledarskap eller ett team så du behöver anlita en konsult. Skulle du överväga att ta in någon som inte har relevant kompetens? Innan du svarar nej kan jag berätta följande för dig: Varenda gång (och då menar jag verkligen varenda gång) jag möter team och ledningsgrupper som jag ska jobba med och ber gruppen sätta ord på förhoppningar och farhågor kommer varianter på följande tema: ”Min farhåga är att det vi ska göra i dag inte leder till någon skillnad.” Vi återvänder till vår civilingenjör som fått brobyggaruppdraget och tänker oss att denne samlar projektteamet och ber medlemmarna sätta ord på förhoppningar och farhågor. Är det troligt att människor skulle säga ”min farhåga är att det inte blir någon bro”?

Om vi bedömer att kunskap inom bygg- och anläggningsprojektering är relevant för att bygga en bro borde vi bedöma att kunskap inom ledarskap, organisation, gruppdynamik och kommunikation är relevant för att utveckla ett team. Och då borde vi anlita någon med adekvat utbildning. Psykologutbildningen innehåller en stor andel arbets- och organisationspsykologi men de flesta som jag möter i olika sammanhang kan inte skilja på en psykolog och exempelvis en psykoterapeut. Psykoterapeuten är specialist på en viss behandlingsmetod medan psykologutbildningen har en stor bredd och hjälper oss att förstå och utveckla människors beteende utifrån organisations-, grupp- och individperspektiv. Sedan har vi coacherna. Är det någon skillnad på en coach och en psykolog? Svårt att avge ett bestämt svar eftersom vem som helst kan kalla sig coach, till skillnad från legitimerad psykolog som alltså är en skyddad titel.

Om man vill åstadkomma utveckling i ett team är det relevant att prata om exempelvis mål, roller och beslutsprocesser. Det är relevant att träna människor i funktionell kommunikation. Det är däremot inte relevant att förkovra sig i pantomim. Ej heller att binda ihop tolv personers ben och i skärgårdsterräng marschera som en tusenfoting där den som är längst fram har ögonbindel. Eller att falla bakåt och bli uppfångad av sina kollegor. Stjärnbilder, antika gudar, de fyra elementen (du vet jord, eld, vatten och luft) har ingenting med högpresterande team att göra. Att ta av sig skor och strumpor och låta deltagare trycka fotsulorna mot varandra leder inte heller till ökad tillit inom teamet. Du kanske tror att jag hittar på nu, i så fall vill jag gratulera dig igen eftersom du uppenbarligen inte varit utsatt för konsulter som ägnar sig åt den typen av övningar. När jag frågar deltagare hur det kommer sig att de har så låga förväntningar på vårt samarbete är ovanstående bara ett axplock av alla konstigheter jag har hört.

Min önskan till tomten är att vi psykologer blir bättre på att berätta för dig som köper utvecklingsinsatser vad vi kan bidra med och att du tar det på allvar. Låt olika yrkesgrupper jobba med det de är bra på. Låt civilingenjörer bygga broar, läkare laga människor, jurister skriva avtal och psykologer jobba med utveckling av individer och team. Låt deltagare slippa tusenfotingen och låt stjärnbilderna stanna på himlen. Tack på förhand, tomten. Och God Jul!

Läs mer om Sandahl Partners och våra tjänster här