Team på liv och död

Tänk dig att du drabbas av en akut, livshotande sjukdom som kräver omedelbar medicinsk behandling för att du ska överleva. Tänk dig också att du har möjlighet att välja mellan olika sjukhus när ambulansen ska köra iväg. Vilka faktorer är viktiga för dig när du väljer?

Självklart är det viktigt att personalen är välutbildad och kompetent. Personalen ska inte vara överbelastad eller uttröttad av för långa jourpass. Sjukhuset ska ha tillgång till den senaste medicinska teknologin och ha välfungerande rutiner. Är det något mer som är viktigt att ta med i beräkningen när du fattar ditt beslut?

 

Ja, kvalitén på samarbetet i akutvårdteamet har också betydelse för dina överlevnadschanser. Susan Wheelans forskning har visat att akutvårdsteam som har ett välfungerande och utvecklat samarbete räddar signifikant fler liv jämfört med team med ett outvecklat samarbetsklimat (Wheelan, Burchill & Tilin 2003). Outvecklade team förlitar sig mer på sin ledare och har otydligare roller, vilket gör teamets medlemmar osjälvständiga och mindre effektiva. De kommunicerar på ett sätt som skapar onödiga oklarheter och sämre underbyggda beslut.

I senaste numret av Läkartidningen uppmärksammas betydelsen av samarbetsklimatet inom sjukvårdsteam i artikeln ”Kognitiva och sociala färdigheter nödvändiga för säkert teamarbete” (Pukk Härenstam & Gaffney 2015). I artikeln konstateras att både så kallade tekniska färdigheter (som att hantera medicinsk utrustning, genomföra medicinska ingrepp mm) och icke-tekniska färdigheter krävs för en säker verksamhet. Med icke-tekniska färdigheter menas främst kommunikation, ledarskap, beslutsfattande, teamarbete, konflikthantering och återkoppling.

Det finns strukturerade metoder för att utveckla sjukvårdsteamens samarbete som har provats och utvärderats, främst i USA. Metoderna har inspirerats av program som sedan länge har använts inom flygindustrin. De utvecklades på 70-talet efter haverier som berodde på flygbesättningens bristande samarbete. Till skillnad mot i flygindustrin är teamutveckling ganska outvecklat inom sjukvården och används inte regelmässigt. Förhoppningsvis kan artikeln i Läkartidningen ses som ett tecken på att sjukvården ser värdet av att de icke-tekniska färdigheterna håller lika hög nivå som den medicinska utrustningen.

Både inom sjukvården och flygtrafiken har misstag och missförstånd i samarbetet betydelse för liv eller död. Det finns en hel del forskning även inom andra delar av arbetslivet som visar att samarbetsklimatet inom en arbetsgrupp har betydelse för gruppens effektivitet och produktivitet. Hur en grupp kommunicerar, fattar beslut, hanterar konflikter och fördelar makt har betydelse inte bara för medlemmarnas psykiska välmående utan också för hur effektivt de når sina mål. Det gäller till exempel inom skolans värld, där välfungerande arbetslag får elever med högre betyg. Det gäller också team inom finanssektorn som förvaltar pengar bättre när teamet har en hög nivå på samarbetsklimatet.

Så hur du väljer de team som du är involverad i har stor betydelse. Inte bara för dina överlevnadschanser som patient eller flygpassagerare. Det har också betydelse för dina möjligheter att använda dina resurser och känna arbetstillfredsställelse i arbetslivet. Vill du veta mer om hur team utvecklas kan du t ex läsa Susan Wheelans ”Att skapa effektiva team” (Wheelan 2013).

 

Pukk Härenstam, K. Gaffney, D. ”Kognitiva och sociala färdigheter nödvändiga för säkert teamarbete”. Läkartidningen. 2015;112:DFEC.

Wheelan, S, A. Burchill, C, N. Tilin F. ”The Link between teamwork and patients` outcomes in intensive care”. Am J Crit Care 2003 Nov 12 (6): 527-34.

Wheelan, S,A. “Att skapa effektiva team”. Studentlitteratur 2013.

 

Kontakta oss gärna på info@sandahls.se om du är intresserad av att höra mer om Sandahl Partners tjänster.