Prokrastinera

Skjut upp till morgondagen det du kan göra idag?

”Skjut inte upp till morgondagen det du kan göra idag”, lyder ett gammalt svenskt talesätt. Prokrastinera, att skjuta upp saker, kommer från latinets pro crastino och betyder ungefär tillhörande morgondagen. Psykologisk och ekonomisk forskning är inte alls enig om huruvida prokrastinering är vän eller fiende. Att ibland aktivt välja att prokrastinera kan vara ett sätt att prioritera och därmed använda sin tid optimalt. Vi är också olika som personer: vissa gör prokrastineringen till en kreativ, prestationshöjande konst medan det för andra blir ett destruktivt missbruk.

Kostar det nu, senare eller mycket senare?
Gemensamt för oss alla är att vårt beteende styrs av kortsiktiga konsekvenser. Verkar någonting jobbigt att göra just nu och belöningen kommer först senare (t ex att träna för att hålla sig frisk) blir motståndet högt. En ansträngning eller kostnad som ligger bortom nuet tenderar vi att undervärdera; det verkar mycket mindre jobbigt att träna om en vecka än det verkar vara att göra det ikväll. Dessutom undervärderar vi ansträngningen betydligt mer om den ligger långt fram i tiden. Blir vi erbjudna en mindre summa pengar idag eller en större summa om en månad så visar forskningen att vi hellre väljer den mindre summan nu – även när summan är betydligt högre om bara en månad. Men om vi får den mindre summan om ett år, och den större summan om ett år och en månad, då verkar månaden kort och vi väljer att vänta och få mer pengar.

Är du en prokrastinerare?
Vissa personer tenderar att konsekvent undervärdera ansträngningar som ligger längre fram i tiden och övervärdera dem de står inför just nu. Resultatet blir en överdriven tendens att skjuta saker på framtiden. På andra sidan myntet finns de som övervärderar den förestående belöningen – de riskerar att bli impulsiva och springa på allt, dessvärre med resultatet att det lätt blir fort och fel. Har man den här benägenheten visar forskning att man löper större risk att bli överviktig, skuldsätta sig, träna mindre, äta sämre och dricka för mycket. Med en mer realistisk syn på både ansträngning och belöning blir det lättare att bygga goda vanor och hejda impulsen att ha det bra nu och ta smällen senare.

Prokrastinera rätt
Oavsett om impulsen att prokrastinera är situationsbetingad eller ligger i ens personlighet så finns det några tankeknep man kan ta till för att prokrastinera rätt.

  • Försök justera dina undervärderingar. Det kommer troligen att vara lika jobbigt att gå och träna nästa vecka som det känns ikväll.
  • När du vill skjuta upp någonting, se till att du motiverar det väl för dig själv och bestämmer när du ska göra det istället. Ofta är det ju klokt att vänta – på mer fakta, inspiration eller arbetsro. Att vänta med att betala räkningar eller amortera av huslånet kan man ju till och med tjäna pengar på – bara man inte väntar för länge.
  • Strukturera din prokrastinering. Gör en lista över allt du borde ta tag i med det viktigaste högst upp. Det är dessa punkter du riskerar att skjuta på. Nedanför skriver du sådant som är mindre viktigt men likväl behöver göras. Intala dig att det som står först är oerhört väldigt jätteviktigt och det som kommer längre ner är så gott som försumbart. Du kommer att märka att de senare punkterna blir gjorda medan du ägnar dig åt att undvika det som står högre upp. Förr eller senare kommer någonting att dyka upp som avskräcker mer än din nuvarande toppnotering och så blir även den gjord – medan du prokrastinerar.

Läs mer:

Wait, the art and science of delay av Frank Partnoy. PublicAffairs 2012

The art of procrastination, a guide to effective dawdling, lollygagging and postponing av John Perry. Workman Publishing Company 2012

Dansa på deadline av Alexander Rozental och Lina Wennersten. Natur och Kultur 2014

Vill du veta mer om Sandahl Partners? Kontakta oss gärna på info@sandahls.se