Haloeffekten – skjut inte budskapet om du ogillar budbäraren!

Lisa är en vettig person. Hon verkar säker på sin sak, så jag går på hennes linje.

Patrik är lite vimsig, jag vill nog höra betydligt mer fakta innan jag stödjer honom.

När vi fattar beslut är vi ofta påverkade av Haloeffekten. Nobelpristagaren och psykologen Kahneman som skrivit bestsellern ”Tänka snabbt och långsamt” beskriver Haloeffekten som ”tendensen att tycka om (eller tycka illa om) allt hos en person – även om sådant man inte har en aning om.”

Haloeffekten leder till sämre kvalité på besluten i en grupp, eftersom vi övervärderar värdet av information som kommer från dem vi gillar. Och är benägna att avfärda det som sägs av någon som vi ogillar.

Jag har två tips till dig som är ledare. Det första är att det särskilt viktigt att vara medveten om hur Haloeffekten påverkar dina relationer till medarbetare. Som medarbetare är man mycket uppmärksam på vilka som är chefens favoriter. De som uppfattas som favoriter brukar ha en tendens att ta mer och mer ”sändningstid” på möten. Upplever man sig inte tillhöra den kategorin blir man försiktig med att uttrycka tankar och idéer. Det räcker ofta med små, subtila signaler. Som att chefen nickar intresserat när Lisa säger något och ställer kritiska frågor när Patrik yttrar sig. Som chef har man därför anledning att anstränga sig ordentligt att ”skilja på sak och person”. Och att undvika att gå på magkänslan vid viktigare former av beslutsfattande. När vi går på magkänslan är risken stor att Haloeffekten påverkar våra slutsatser och att vi går mer på personligt gillande än det som verkligen har betydelse för beslutet.

Det andra tipset kommer från Kahneman själv och handlar om hur du kan öka mängden användbar information vid möten. Han föreslår att samtliga närvarande skriver en mycket kort sammanfattning av sin ståndpunkt innan en fråga diskuteras. På så sätt undviker man att de som talar tidigt och med pondus får för stort inflytande. Och att man missar de som kanske har de bästa idéerna, men inte är lika duktiga på att hävda sig i gruppdiskussioner.Forskningen är entydig – Haloeffekten har betydelse för våra bedömningar och hur vi fattar beslut. Vi är ofta bättre på att lura oss själva än vad vi vill inse. Om du vill vara en god ledare ser du till att vara självkritisk och ifrågasätter dina föreställningar. Och tränar dig på att hålla isär vad du tycker om personen som framför budskapet och sakinnehållet. Skjut inte budskapet för att du inte gillar budbäraren!

Vill du veta mer om Sandahl Partners och våra tjänster? Kontakta oss gärna på info@sandahls.se  

Föregående
Föregående

Om coachande ledarskap: Ledarutveckling med fistbump

Nästa
Nästa

Maktasymmetri och kommunikationsfällor del 2